Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
derformiga block, som delvis äro lössprängda, hvaraf de i
stockgranitterrängen kringspridda, talrika blocken förklaras.
En sådan förklyftning kan vid en längre framskriden
förvittring förvandla hela granitmassan till en åslik samman-
hopning af större och mindre stenblock: så visar sig t. ex.
6 verst söder om Mustamäki i Kangasniemi en sådan åslik
upphöjning, bildad af öfver hvarandra hopade granitblock,
uppkomna t. f. af granitens starka vertikala och horizontela
förklyftning. Sannolikt äro de af I. I. Inberg (22, p. 10) i
nordl. Finland observerade stensamlingarna, bestående af en
och samma slags bergarter, att förklaras på enahanda sätt.
Massiverna af stockgranit kunna i allmänhet lättare be-
gränsas från omgifvande terränger än lagergraniten. Såsom
en af de bäst afskilda kan det Wiborgska rapakivi-territo-
riet anses, hvars gräns kan betecknas af en från Borgå i
NNO dragen linie, i norr af Salpausselkä och i öster af den
från Joutseno åt SO gående åsen samt af Wuoksen. Dock
är att märka att denna porfyrgranitregion vid gränsen mer-
endels utgöres af en mer eller mindre tydligt utpräglad sye-
nitgranit.
Till detta gebit måste man väl ock från rent geologisk
synpunkt hänföra porfyr från Hogland, hvars petrografiska
beskaffenhet äfven företer en viss analogi dermed. Den bil-
dar enl. Hofmann (Geogn. Beob. auf einer Reise von Dor-
pat bis Åbo 1837) hela östra sidan af den i NNV strykande
ön, under det att den vestra utgöres af gneisgranit (,granit-
gneis" enl. Hofmann med -skiffringsriktning i N 609 O och
mellanlagrad af diorit. Denna gneisgranit med granit (peg-
matit?) gångar förekommer äfven på de yttre skären utan-
för Fredrikshamn (1. c. p. 33), hvaraf synes, att rapakivi-
regionen äfven på denna sida är begränsad af denna äldre
bildning, som genombrutits och delvis upplyftats af porfyr,
motsvarande den på östra sidan mellan Jääskis och S:t An-
drée förekommande. Hofmann anför äfven, att på Hogland
’en qvarzfels, öfvergående i qvarzkonglomerat förekommer,
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
