Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
pegmatitgångarna, såsom redan af Naumann framhållits, be-
tecknas såsom efterverkningar af de resp. berggranitmassor-
nas eruptioner, i det nämligen den i de undre delarna ännu
flytande massan inträngt i de sprickor, som bildats efter af-
svalningen i de öfre delarna; och hvad särskildt de i de
mera basiska bildningarna befintliga granitgångarna beträf-
far, torde de i allmänhet kunna anses härröra af en partiel
omsmältning af de acida bildningar, som af de basiska ge-
nombrutits, hvarjemte den grofkorniga strukturn hos den i
den laurentiska gneisen förekommande pegmatiten synes tala
för en starkare värmegrad under den förra delen at den ar-
cheiska perioden och deraf betingad längre afsvalningstid.
En särskild egendomlighet hos denna granit är dess
stundom ganska tydliga malmgångsstruktur, visande sig deri,
att fältspaten är afskild vid gångens väggar, qvarzen i mid-
ten, så t. ex. hos den i syenitgranit vid Havumäki (17 b, p.
267) uppträdande, stundom äfven genom omvexlande paral-
lelt med väggarna gående zoner af gröfre och finare kor-
nighet, såsom t. ex. hos den i gneis vid Helsingfors samt
gneisgranit vid Tammerfors förekommande pegmatiten. Detta
äfvensom de ofta utomordentligt fina drumartade apofyser,
som utgå från pegmatitgångarna, tala för ett mycket tunnt
flytande tillstånd hos den smälta massa, hvarur pegmatit-
graniten framgått, sannolikt t. f. af inmängdt vatten i en-
lighet med Scheerers åsigt. Att den dock i alla händelser
är af eruptiv, plutonisk natur, visar sig icke blott af den
tydliga gångformen, utan ock af de accessoriska minera-
lierna, isynnerhet granat, som uppträda i former lika dem
i berggraniten förekommande. Särskildt anmärkningsvärd
är en granatikositetraöder af en knytnäfves storlek, som jag
iakttog i en smal pegmatitgång i gneis vid Kristinestad, och
som nästan helt och hållet uppfyllde gången, hvilken sam-
mandrog sig på ömse sidor derom.
En sådan regelmässig anordning af beståndsdelarna,
som den nyssnämnda, visar sig enligt Giimbel (1. c. II, p.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
