Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Den intressantaste och vigtigaste af dessa är väl den
medlersta perioden, åsperioden, såsom den ock kunde beteck-
nas. Med afseende på inlandsisens olika ståndpunkt under
densamma kunde man ytterligare fördela den på två eller
tre underafdelningar. Under den första drog isen sig till-
baka till den gräns, som utmärkes af den i en halfkrets
strykande Salpausselkä, hvilken såväl genom sin yttre som
inre konfiguration och sitt förhållande till refflorna (se 17 b,
p. 293) tydligen utvisar karakteren af en ändmorän, bildad
af det med isen norrifrån nedförda gruset under samtidig
påverkan af vattnet i söder. Såsom den andra perioden kan
man beteckna den, hvarunder isen drog sig tillbaka till de
nordliga delarna af landet, och sannolikt dervid delade sig
i flere större eller mindre partier, glacierer, delvis oberoende
af hvarandra. Detta antydes af refflorna (de sekundära),
åsarna och sjöarna, hvilkas riktningar t. e. d. öfverensstämma.
Sålunda finner man vid Kristinestad refflor gående parallelt
med kuststräckningen (ung. N-—S), hvilka äro tydligare än
de normala NNV-liga. Vid stranden af Näsijärvi invid Tam-
merfors finner man refflor dels gående i NS dels i NNO,
äfvenledes tydligare än de i NNV, hvilka sednare deremot
högre upp på bergsträckningen blifva mera tydliga. Likaså
äro i närmaste trakterna invid Päijäne de i N-—S eller N.
NNO gående refflorna i allmänhet vida tydligare än de i
NNV riktade, hvilka sednare till större delen äro nästan ut-
plånade (se 17 b, p. 292). Deremot finner man i de östra
delarna af landet i allmänhet endast ett slag af refflor, näm-
liga NNV-liga eller NV-liga, hvilket väl är att tillskrifva den
omständighet, att denna riktning äfven är de Savolaks-Karel-
ska sjöarnas hufvudstrykning. Att det nämligen varit Bott-
niska vikens N—S-liga samt Näsijärvi’s och Päijänes N—S
resp. NNO-liga strandriktningar, som inverkat modifierande
på inlandsisen under dess tillbakaskridande är ögonskenligt.
Och man har sålunda att betrakta dessa sjöar, Näsijärvi,
Päijäne, Pielisjärvi m. fl. såsom t. e. d. bildade af glacierer,’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
