Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
ningen. Något norr om den stora åsen finner man en min-
dre, uti hvilken skilnaden mellan det, den underliggande kär-
nan eller grundstommen bildande, oskiktade, kantiga gruset
och den öfverliggande rullilsanden med den vid sidorna lig-
gande finare mosanden är ännu tydligare än i den förra.
Denna mindre ås kan anses förhålla sig till den större så-
som den mellan Päijäne och Wesijärvi strykande åsen för-
håller sig till den söder derom strykande större åsen (Sal-
pausselkä), d. ä. den utmärker en sednare gräns för isens
utsträckning.
Denna åtskilnad mellan en inre kärna af krossgrus och
ett yttre ombhölje af rullsand, hvilket jag äfven på andra
ställen mer eller mindre tydligt varit i tillfälle att iakttaga
— så t. ex. i åsen vid Mäntsälä kyrkoby, som i ett här vid
den södra ändan befintligt större grustag upptill visar en
mycket tydlig skiktning genom omvexlande gröfre och finare
kornighet hos sanden, nedtill deremot knappt ett spår till
skiktning — synes mig temligen tydligt tala för åsigten om
åsarnas ursprungligen moränartade natur. Till denna åsigt,
hvilken jag redan förut (17 b, p. 286) uttalat, dervid anslu-
tande mig till den af Kjerulf, Paijkull och Kropotkin an-
tagna åsigten, synes man numera äfven i Sverige närma sig,
att döma af de åsigter, som af D. Hummel (Om rullstens-.
bildningar, Bihang till Vet. Akad. Handl. 1879) samt N. 0.
Holst (Om de glaciala rullstensåsarna, Geol. Fören. i Stock-
holm Förh. III, p. 97) blifvit framställda, enl. hvilka vattnet
ensamt icke kunnat åstadkomma dem, utan att de väsendt-
ligen vore att tillskrifva inlandsisens medverkan.
Här bör dock anmärkas, att man visserligen kunde-
ifrågasätta huruvida det grus, som bildar åsens inre kärna,
verkligen kan hänföras under kategorin af krosstensgrus.
Det kan dock på det hela taget vara temligen likgiltigt huru :
man benämner denna aflagring i åsens inre; ett faktum är
emedlertid, att den är skild från det yttre omhöljet, såväl i
afseende på sitt yttre utseende som med afseende på struk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
