Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen. Livet självt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Fru Lindskiöld var kanske en allt för
känslig själ. Stora motsättningar var henne
pinsamma — i synnerhet i tankarna.
Filippa var mycket tacksam mot tant Eva
för all den godhet, med vilken hon blivit
behandlad. Det enda hon hade emot denna
utmärkta dam — frånsett en smula adelsfördom
— var att hon hyllade svampen-över-regimen,
så fort man tangerade något allvarligt. Utom
religionen, men den räknade Filippa ej till det
allvarliga.
Och så kom baronen helt oväntat hem igen.
Denna berättelse är byggd på ett sällsynt
fenomen, att en av vanvård och för mycket
pengar fördärvad yngling räddas och
förändras. Den snarlika och dock motsatta
situationen: van vård och för litet pengar, slutar även
den någon gång med omvändelse och
upprättelse.
I båda fallen kan det vara glädjen och de
bättre villkoren, som åstadkommer ändringen.
När livet blir ljust, blir människan god —
någon gång, ty allt händer.
Under hemresan betraktade baronen sitt
forna jag. Han hade den försupne, utsvävande
Otto till ressällskap i kupén. Han såg på
honom som en nyomvänd ser på gamle Adam.
Han hade förbarmande med honom, men han
bröt med honom. Han skar av bandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
