- Project Runeberg -  Filosofiens historia efter Pontus Wikners kollegium /
148

(1896) [MARC] Author: Pontus Wikner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

står ej själens tillintetgörelse, men ett upphäfvande af den gräns,
som skiljer den från substansen; och väl finnes, menar han, något
oförgängligt hos människan, ty mänuiskosjälen är en modus i den
oändliga substansen, men detta är ej den individuela sidan af
hennes varelse.

Malebranche.

a. Lefnad och skrifter.

Fransman, tidigt lärd, först i teologi, sedan i cartesisk filosofi;
ingick såsom präst vid den andliga congregation de 1’Oratoire, f
1715; utgaf Recherehes de la vérité m. m.

b. Spekulativ karakter.

1) Malebranche har utgått från den cartesiska läran om
be-greppsinsikten och därifrån ledt sig till en rationalistisk
metafysik, men hvilken, på grund af genom Augustinus förmedlade
pla-tonska inflytelser, blifvit en objektiv rationalism och idealism.

2) Härtill kommer, att, då Malebranche, stående på kristen
ståndpunkt, vill i sitt system införa personlighetsprincipen, denna
ej får plats i den filosofiska formen, som är objektiv, utan till en
viss grad kommer att sättas bredvid under mystisk form. Jämte
det Malebranche sålunda är rationalist, idealist och objektiv
ra-tionalist och idealist, så är han också till en viss grad mvstiker,
hvartill ock kommer den panteistiska riktning, som nästan
konstant följer den mystiska ståndpunkten.

c. Läror.

(Egentligen kunskapsläran).

1) Människan har två olika slag af uppfattningsförmåga:

a) Sinnena och inbillningskraften, b) förståndet.

a) Sinnets förnimmelser heta sensationer. Inbillningskraftens
förnimmelser heta imaginationer.

b) förståndets förnimmelser heta begrepp.

2) Hvad uppfattar man nu med dessa förmögenheter?

a) Hvad uppfattar man med sensationen ? Allmänna
föreställningssättet är, att jag med den fattar ett yttre ting, ett
kroppsligt, utanför mig varande föremål. Malebranche vill påstå, att
något kroppsligt ej omedelbart utgör sensationens innehåll: l:o)
Sensationen kan ej hafva den ställningen, att den på samma gång
är en förnimmelse i min själ och något i det kroppsliga tinget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:45:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/filosofihi/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free