Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Advokaten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADVOKATEN.
93
»Jag kunde just tro det, att den inte var långt
borta», sade Hogg snusförnuftigt.
Ned satte in nyckeln i låset och slog upp dörren,
och där satt Celia Rose, blinkande och förlägen i
det plötsliga solskenet. Hon drog sig tillbaka, då
hon fick se sin far, och började gråta ganska ymnigt.
»Hur har ni kommit in i det där skjulet, miss?»
frågade hennes far och stampade i marken.
Miss Rose darrade.
»Jag . . . jag gick dit in», snyftade hon. »Jag
ville inte resa.»
»Nå, då kan ni stanna där ni är», skrek den
förbittrade Rose. »Jag vill inte veta af er längre.
En flicka, som tar parti mot sin far . . . henne . . .
henne ...»
Han slog sin högra knytnäfve i den vänstra
handen och rusade ut på vägen. Quince och Hogg
följde med, efter ett ögonblicks tvekan.
»Folk kommer att skratta åt er, Rose», sade
den senare och fattade hans arm.
Rose gjorde sig fri.
»Det är klokast att hålla god min», fortfor
fredsmäklaren.
»Hon är en flicka, som man kan vara stolt
öfver», sade advokaten, som höll jämna steg med
Rose på andra sidan. »Hon har ett hufvud, som
uppväger ert och mitt tillsammanstagna . . . och med
Höggs också som fyllnad i vågskålen.»
»Och här är Hvita svanen», sade Hogg med
en dunkel förnimmelse af att Quince sagt honom en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
