Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den hemkomne sonen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
DEN HEMKOMNE SONEN. 124
»Hur vet ni, hurudan jag är?» frågade hon.
»Det säger ert ansikte mig», sade den förälskade
Richard. »Jag hoppas ni förlåter mig min
påflugen-het i går kväll. Jag handlade uteslutande i
ögonblickets ingifvelse.»
»Det gläder mig, att ni ångrar er», sade flickan
något blidkad.
»Men om jag inte hade gjort det», fortfor
Catesby, »skulle jag nu inte sitta här och prata med er.»
Miss Truefit såg upp på honom och slog sedan
blygsamt ned ögonen. »Det är sant», sade hon lugnt.
»Och jag vill hellre sitta här än någon
annanstans», fortfor Catesby. »Det vill säga», tillade han,
i det han reste sig och satte sig på en stol tätt
bredvid henne, »utom här.»
Miss Truefit tycktes darra och ämnade visst resa
sig. Men hon satt kvar och sneglade på Catesby.
»Jag hoppas ni inte är ledsen för att jag är
här?» sade denne.
Miss Truefit tvekade. »Nej», sade hon slutligen.
»Ar ni — är ni glad?» frågade den
anspråkslöse Richard.
Miss Truefit vände bort ögonen. »Ja», sade
hon halfhögt.
En egendomligt högtidlig känsla kom öfver den
triumferande Richard. Han fattade den hand, som
låg honom närmast, och tryckte den sakta.
»Jag . . . kan knappast tro på min lycka»,
mumlade han.
»Lycka?» sade Prudence oskyldigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
