Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amiral Peters
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
’ AMIRAL PETERS.
»Det värsta jag har varit med om var visst under
bombardemanget af Alexandria, jag stod ensam.
Allt manskapet, som inte blifvit skjutna, hade flytt,
och granaterna exploderade rundt omkring mig som...
som ett fyrverkeri.»
Änkan slog ihop händerna och ryste omigen.
»Jag stod alldeles bakom honom och väntade
på order», sade Burton.
»Gjorde ni det?» sade Stiles skarpt. »Det kan
jag inte påminna mig.»
»Jo», sade Burton med ett generadt skratt, »jag
stod tätt bakom er, sir. Om ni kommer ihåg, sir,
så sa’ jag ändå åt er, att det var en het dust.»
Stiles låtsade fundera. »Nej, Burton», sade han
barskt, »nej, så vidt jag kan påminna mig, var jag
alldeles ensam.»
»En granatskärfva slog af mig mössan, sir»,
envisades Burton, som gjorde berömvärda
ansträngningar att bibehålla sitt goda lynne.
»Seså, tig nu», sade den andre skarpt, »inte ett
ord till. Ni glömmer er.»
Han vände sig till änkan och började tala om
»sin familj» igen, för att dra hennes uppmärksamhet
från Burton, som tycktes nära att vålla obehag genom
att antingen svimma eller få slag.
»Min familj har hört talas om Burton», sade
han med en sidoblick på denne, för att se efter,
hur den förolämpade mannen befann sig. »Han har
verkligen ofta delat mina faror. Vi ha haft många
äfventyr tillsammans. Kommer ni ihåg de båda nät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
