Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
126
De östsvenska dialekterna.
konsonanterna1), en eller flere efter hvarandra, öfvergått till
motsvarande supradentaler eller kakuminaler t. ex. gircZ o. d.
’gård9, färfigär o. d. ’farlig1, horn o. d. ’horn’, svartär o. d.
’svart’, först o. d. ’först’, b lid o. d. ’bolde’, Un än2)’ aln’,
hilt hit3) ’halt’, hatoar o. d.4) ’halsar’.
Om utvecklingen ref > {, I i en del mål se §§ 7,4, 18, 43, 44;
om T9 > st, t > t §§ 19, 25. I Gkbymålet uppgifvas de dentala
konsonanterna i ställning efter r och urspr. I icke förete någon olikhet emot
annars. I allmänhet uppgifves också nyländskan sakna supradentaler. Jag
tror mig dock med säkerhet (i Ekenästrakten) hafva iakttagit uttalet
r^j rq, r[, [r]j (men jf. också Kobsström, Sv. Landsm. Yl, 1.
Brändömålet, som i allmänhet följer vår regel, visar likväl alltid rt.
Ännu för ett par andra finl. dialekter angifva de föreliggande källorna
ingen olikhet mellan vanlig dental konsonant och af r eller I
föregången sådan; detta beror dock troligen på mindre noggranna
observationer. — Utvecklingen rd > I i Gkbymålet förutsätter tillvaron af
supradentaler också i detta mål på ett tidigare stadium; till följd af
yngre utveckling hafva de åter blifvit alveolarer. Den
undantagsställning t intager i Ny I. och Brändö beror tydligtvis på att det vid tiden
för r-supradentalernas uppkomst icke varit alveolart i nämda mål, utan
marginalt (jf. not 1 här nedan), såsom fallet ännu är åtm. i Nyl. I
sammansatta och ailedda ord uppträder stundom till följd af
form-association mot regeln alveolar konsonant, t. ex. Vörå fðnst&riuku,
D&gö-Gsvby klriik.
23. Halfvokalen w har öfvergått till den dentilabiala
spiranten v — öfver hela språkområdet dock endast utan-
’) Med alveolarer förstår jag de konsonanter, som bildas med
tungspetsen vid gränsen mellan öfre framtänderna och deras tandkött.
Detta bildningssätt tyckes för d, I, n, s vara allmänsvenskt; det sv.
t-ljudet torde däremot dels vara alveolart, dels bildas lägre ned
(marginalt); jf. Schwàrtz-Nobeen, Sv. språkl. s. 7; Lyttkens-Wulff, Ljudl.
ss. 151, 183, 212, 250, 285. I motsats mot hvad Hagfors, påtagligen
vilseledd af benämningen postdentaler, (Sv. Landsm. XII, 2, s. 11)
anser, äro således Gkbymålets I, n, s, fullt normala. Uppgiften
därsammastädes, att det vanliga d-ljudet i finländsk svenska skulle vara
supradentalt, torde icke öfverensstämma med värkliga förhållandet.—
») Wichtp. ali. — a) Hvbofj. hatkt. — 4) Orav. etc. halsar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
