Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
i enlighet med hsv. Östersjöprovinsernas dialekter, som i många
hänseenden afspegla de fin), munarternas tillstånd fore deras bemängande med hsy.
element, upprätthålla däremot i allmänhet den genuina
brytningsvokalen; sål. siågg o. d. (dock Nuckö, Wicht. siugg), Allðgg (Runö) ’slunga’
(fsv. slnmga\ stiågg o. d. (Runo, Wicht. dock äfven stiugg stiugg) ’styng’
(jf. fsv. ftiunger); diågklr; siågkian ’sänk’, siågkmark ’kärrmark’, eg.
„sjunkig", „sjunkmark".
48. I starktoniga stafvelser har kort u utvecklat sig
till ft framför n och m, då dessa äro långa eller efterföljas
af en annan konsonant, samt framför bb, t. ex. brånn ’bruna’,
lånnft o. d. ’kafle’1): jf. isl. hlunnr, sftndär såndär ’sönder’:
fsv. sunder, kånt ’näfverränsel’: sy. o. no. diall. kunt2), Iftmm
’årskaft’3): isl. hlummr, tråmbå o. d. ’trumma’ (fsv. trumba),
råmpå o. d. ’rumpa’, tr&bbu o. d. ’trubbig’, st&bb o. d. ’stubbe’.
Mångenstädes, där man i betraktande häraf väntar å, möter icke
dess mindre u. Dialekterna i ö. Nyl., (Houtsk.?), Sat., s. och m. Öbott.
hafva dock fortfarande merendels å i enlighet med regeln, på hvilken
också Rågö-Wichtp.-målet erbjuder jämförelsevis många exempel. Men
i den återstående delen af språkområdet har u gjort sig mera
gällande, åtminstone framför nn, nd, i hvilken ställning å dels endast visar
sig i ett fåtal ord, dels (så vidt jag vet, i Ålands h:d o. mell. Eg.
Finl., på Ormsö-Nuckö o. Runö) alis icke. Äfven i öfriga hithörande
ord är denna vokal sällsynt i n. Öbott. och Gsvby samt på Dagö,
Ormsö-Nuckö o. Runö. Sål.: s. Finl. utom ö. Nyl., Ösjprov. utom
Råg-öarna brunn o. d.; Ösjprov. utom Nargö iunn ’kafle’; s. Finl. utom ö.
Nyl., Runö, Ormsö-Nuckö etc. sundlr o. d. ’sönder’; Runö iumm
’år-handtag’; n. Öbott., Ösjprov. utom Nargö o. Rågöarna trumbå o. d.
’trumma’; n. Öbott., Dagö-Gsvby etc. rumpu o. d.; Ormsö-Nuckö etc.
trubbatan o. d. ’trubbig’; Öbott., Sat., Runö stubb ’stubbe’. Det anmärkta
förhållandet bör tvifvelsutan tillskrifvas högsvenskans inflytande *). Vid
pret. part. och sup. som bundi, brunni, spunni kan likväl analogibildning
*) Ordet finnes uppgifvet fr. n. och m. Öbott., ö. Eg. Finl., Nyl.
och Ösjprov. — «) Fi. kontti beror väl på lån af detta ord, och icke
tvärtom. — 8) Antr. i Eg. Finl., Nyl. o. ösjprov.; Öbott. låm lim (med
samma bet.) är = isl. hlumr. — 4) Öfverraskande är visserligen den
öfvervikt u ernått i Ösjprov.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
