Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146 De östsvenska dialekterna.
v kan upptràda som halfvok. w, § 14,26, eller bortfalla, mom. 55, §
9,14. — Hufvudsakligen till följd af hsv. påvärkan, till någon ringa del
möjligen genom utjämning från växelformer, där ljudlagen ej egt
tillämpning, har detta v i olika utsträckning blifvit ersatt med g. Längst
hunna äro härutinnan målen i m. och v. Nyl. och grannsocknarna i Eg.
Finl. — i hvilka trakter endast enstaka kvarlefvor af det ursprungliga
tillståndet återstå — äfvensom i Ålands h:d, från hvilket jag ej känner
något ex. på öggen. M. och n. Öbott. äfvensom Ösjprov. hafva i denna
punkt förblifvit så godt som oberörda af det hsv. inflytandet. — I
pret. part. och sup. af starka verb har g icke påvärkats af ett
föregående ii: jf. t. ex. motsättningen inf. jQv ’ljuga’, pret. ind. jöuv: sup.
jugi o. d. i Borgåmålet och flerst. Likaså kvarstår g i Nargö fugil
’fågel’. Antagligen bör detta förhållande förklaras så, att vid
ljudlagens genomförande det korta u-ljudet framför kort kons. -f- i varit
ett annat (mera slutet) än det vanliga. I själfva värket kan en sådan
differentiering ännu mer eller mindre tydligt skönjas i flere östsv.
dialekter, t. ex. i dem i s. Öbott., Sat., de Åländska ösocknarna (?),
ö. Nyl. och Estl.; några uppvisa t. o. m. en öfvergång till y i nämda
ställning (§§ 22, 39).
51. Urspr, ð har assimilerats med ett följande g eller
m1), t. ex. fraggå o. d. ’fradga’2), stagg o. d. ’stadga’ etc.3),
vamma£ o. d. ’vadmal’4).
I trtfuv o. d. ’trög’, Öbott. nðuvur o. d. ’nödvändighetsartiklar’
(< *trOiiðg-, resp. "tipuðgur; jf. mom. 50), v. Nyl. friga ’fradga’ — jte
fragga — har ð i st. f. att assimileras bortfallit (enl. mom. 54).
Troligen tillhöra de olika behandlingssätten olika tider, sålunda att det
östsv. diftongerade formerna af detta ord äro intressanta därför att
de visa, att nsv. trög icke, som man anser, sammanhänger med nht.
träge, isl. tregr. Jag uppfattar det såsom utgånget från de
synkope-rade formerna af ett ord, som återfinnes i no. traudig ’uvillig,
seen-færdig’ och utgör en utvidgning af isl. traubr. Ang. bortfallet af ð i
östsv. se mom. 54; betr. möjligheten af en utveckling traubg- >»
trög-på hinsidan Östersjön, jf. YGL nögha f. nöpgha. — l) Måhända bör
man likväl anse, att också hsv. varit delaktig af dessa assimilationer;
jf. Noreen, Gesch. d. nord. spr. § 164 c). — *) Anf. fr. Finl. o. Nargö.
— 3) Antr. på Ormsö-Nuckö o. flerst i Finland. — 4) Så Ösjprov., ö.
Nyl., n. Öbott. (etc.?); i öfriga mål valman -mar o. d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
