Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
De Östsvenska dialekterna.
svårighet fl *). fðri o. d. i Nyl., v. Eg. Fin]., Ål., Ormsö-Nuckö o.
Dagö-Gsvby (etc.?) *) röja påvärkan af ftfr (< fsv. fyr), som användes eller
får antagas hafva blifvit användt vid sidan af den tvåstafviga formen.
Möjligtvis har dock äfven hsv. inflytande haft någon del i de anförda
afvikelserna från regeln.
75. Inljudande g har icke öfvergått till g framför n,
t. ex. rSgn o. d. (fsv. ræghri): hsv. utt. rägn, agnar o. d.
(fsv. aghnar): hsv. utt. agnar.
Somligstädes har 9 i denna ställning — i vissa fall eller alltid
— blifvit i, v 1. u eller ock bortfallit; se momm. 50, 55, §§ 12, 61, 64.
• • __o
— Dialekterna i s. Obott. (åtm. Närpes, Korsnäs o. Pörtom), Ålands
h:d, Houtskär (o. Korpo?) hafva likväl utbytt -gn mot -gn eller (i
Houtsk.) -ggit, — väl snarast under hsv. inflytande, som också röjer
sig i Vörå, Närpes, Brändö etc. lugn, Gsvby luggflr (f. lön etc., jf.
mom. 55, anm.). Äfven Runömålet har dlgn ’dygn’.
76. Slutljudande, af I eller r föregånget g har icke
öfvergått till j, t. ex. ta£g talg (fsv. talgher): nysv. utt. talj
sftrg (fsv. sorgh): nysv. utt. sårj.
I fasta Ålands mål representeras urspr. Ig, rg städse af Ij, rj,
något som dock väl har sin grund i hsv. inflytande. Betr. former, som
Estl. bflli m\ ’bälg’, Ormsö taft ’talg’, Runö hflli hälg’ se § 9,17.
77. I svagtonig stafvelse stående j-ljud har icke
absorberats af ett föregående k eller explosivt g; t. ex. fiskia
o. d. ’fiskade’ (fsv. fiskiadhe), ägkjan o. d. ’enkan’ (fsv.
ænkian), bryggjår o. d. ’bryggor’ (fsv. bryggior), diggi o. d.
’dynga’ (fsv. dyngià).
Betr. de olika gestalter, under hvilka j-ljiidet uppträder i de östsv.
dialekterna, se mom. 49, §§ 3,2,9,21, 16. — Hos verb af starka och II sv.
konj. med rotslutljudande k, g har i Öbott., (Sat.?), Eg. Finl. och Nyl.
stamkaraktären I (j) genomgående blifvit aflägsnad i analogi med öfriga
l) Från Fby och Wichtp. anföras dock äfven byrja, resp. biri,
från Dagö biria ’början*. — *) I Nyl. och Dagö-Gsvby förekommer
därjämte fyri, resp. firi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
