Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Baltiska företeelser.
201
efterföljdt B icke öfver hela omr&det träffades af ljudlagen;
kort torde vid dennas genomförande hvarje urspr, kort vokal
varit, som icke urspr, efterföljts af rð, rn eller rl (jf. § 1,28 a). —
Ex.: läs ’lysa’, bigg[i] ’bygga’, bén ’bön’, staifr] ’söner’
bed ’börda’, ën ’örn’, mé ’mjöd’2), näit ’nöta’: isl. nøyta.
Ang. del&bialisering jämväl af kort ð i ställning framför suprad.
M. kakum. konsonant samt i dift. du se §§ 51, 58, 62, 67 o. 54. — 1 ett
par mål bar äi utvecklat sig vidare till ai (§ 64) eller reducerats till ä1,
§ 66. Om dess ersättande med enkel vokal i anslutning till hsv. jf. §
1,69 anm. — Ofvannämda företeelse återfinnes, i olika utsträckning, i
några finländska mål; se §§ 38, 39, 48.
8!/2 Kort e har i svagtonig stafvelse öfvergått till ett
i-ljud. Dessförinnan — men efter den mom. 16 behandlade
n-apokopen — hade det likväl bortfallit i förbindelsen -en efter
dental konsonant. — Ex.: Armin ’ormen’, grävi o. d. ’grafven’,
nöti ’noten’3), husi ’huset’, ffétri4) ’fötterna’ (fsv. fötrene).
Om ögg. af svagton. • till i inom de öfriga dialektgrupperna se
§§ 7,2V2, 14, 24, 41, 43.
9. å — dock ej veterligen det enl. mom. 10 här nedan
uppkomna — har i svagtonig stafvelse öfvergått till a.
Ljudlagens värksamhetsområde är ide estländska dialekterna betydligt
vidsträktare än i Runömålet, beroende på att
vokalbalansöfver-gången u > å i de förra egt rum utan inskränkning (§ 6,i), i
det senare åter sannolikt blott då vokalen af gammalt var
slutljudande (§ 67). Hit höra bl. a. stakatär o. d. ’kort’, sindratär o.
d.’ söndrig’, s&£katär o. d. ’smutsig’ m. fl. adjektiv på -at-: jf.
isl. stoTckóttr Jcringlóttr o. likn. samt §§ 1,29 o. 7; räkneorden
*) Så Ormsö och Runö. —■ *) Antr. på Runo. Formen mððu i
Gsvby-, Ormsö-, Nuckö-, Rågö- och Wichtp.-målen är, liksom
Dagö-målets mätu, svårligen af svensk upprinnelse. — 3) Nargö nåutn, Rung
n$ta. — *) Runö fftru,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
