Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
De östs veneka dialekterna.
(jf. § 1,23), t. ex. hwftt k witt ’hvitt’ (isl. huitt), kwist kwäst
’kvist’ (fsv. qtvister qwaster).
Om ögg. af w i förening med följande a, ä till å se mom. 10,
§§ 55, 63, med följande a till åi, ui §§ 64—66. — ür Runo-, Dagö- och
Gsvbymålen uppgifvas några ord med kv- jämte andra och flere med
kw-. Hsv. inflytande? — w har äfven i vissa finl. mål förblifvit
half-vokal efter h och k, se §§ 27, 42.
23. Uddljudande I kvarstår framför j-ljud, t. ex. liös
’ljus’, Hu Hug ljuga’.
Likaså i Satakunda, se § 34.
24. Mask. och fem. sing. i adjektivens starka
deklination hafva — om man frånser Nargö — fortfarande städse
olika former. Betr. dessa formers gestaltning i de särskilda
målen se §§ 1,37, 63, 54—56, 65. T. ex. mask. starkär -ur
-an: fem. stark -a -u; jf. fsv. mask. n. stärker, g. starks, d.
starkum, a. starkan: fem. n. stark, g. starkrar, d. starhri,
a. starka.
Förmodligen har icke häller inom de åländska dialekterna nägon
utjämning egt rum mellan de ifrågavarande formerna; se § 36.
Sådana äro, i sina karakteristiska drag, de tre
hufvud-dialekter, i hvilka östsvenskan sönderfaller. Vi komma du
till de mindre språkenheter, som kunna urskiljas innanför de
förra. Ordningen för dessa språkenheters behandling låter
jag bestämmas å ena sidan af deras geografiska
ordningsföljd — vi begynna vid norra ändan af den östsvenska
dialektkedjan och sluta vid den södra — å andra sidan af deras
omfång — sålunda att en dialektkomplex i sin helhet städse
behandlas före de enskilda mål, af hvilka den består.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
