Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 13 Norra och mellersta Österbotten. 217
vända g- utgöra yngre utvecklingar. Ex.: wifv o. d. ’knif,
nrië o. d. ’knä’. Det hsv. kn- har likväl, fr. o. m. Petalaks
t. o. m. Kveflaks, utom i enstaka ord eller hos gamla
personer, fullständigt undanträngt sin inhemska motsvarighet
och gör äfven i öfriga trakter denna platsen stridig; i
Gkby-Nvet. och Teerijärvi användes därjämte kg-, väl beroende på
en kompromiss mellan kn- och dialektens g-. Sannolikt har
behandlingen af tenuis framför n varit densamma i i ni
jude t, som i uddljudet, utom att vissa (alla?) mål i Pedersöre
h:d låtit den utveckla sig till h (æ?) i den förra ställningen.
Det nuvarande språket kan tyckas illa stämma öfverens
härmed. Visserligen använder den äldre generationen i
Gkby-Nvet., Teerijärvi, Esse och norra Larsmo samt, hvad ordet
’marknad’ beträffar, i de öfriga delarna af sistn. socken hn
i enlighet med det sagda, t. ex. marhna ’marknad’, b&hn
’botten’ (fsv. botn), löhn ’löpna’. Men för öfrigt återgifves
kn af kn, utom i Jeppo o. Vörå märtna mim, Vörå stàøn
’storkna’, som synas antyda en öfvergång däraf till tn, jf. §
25; urspr, pn i allmänhet af pn, i løkn ’löpna’ (Malaks o.
nordligare) samt sk&rkn ’skorpna’ (Gkby-Nvet. etc.) af kn;
urspr, tn i Korsholms h:d af tn (dock Kveflaks säkn ’sjunka’:
isl. setna), och likaså norr om detsamma i en del ord, medan
det i andra tyckes hafva öfvergått till kn, t. ex. b&kn *)
’botten’: fsv. botn, bZ&kn blåkn ’blifva blöt’ (: fsv. blotna), fäkn
’blifva fet’ (: isl. fitnà), vakn ’vatten’2). Emellertid vore en
ljudlagsenlig utveckling tn, pn > kn exempellös, så vidt jag
kan finna, och äfven ljudfysiologiskt osannolik. Jag uppfattar
därför alla dessa former såsom framgångna ur en
försvenskningsprocess, liknande den, hvilken ord med uddljudande
tonlös nasal som bäst genomgå; att kn ofta genom falsk
Så åtrn. Gkby-Nvet. o. Vörå; Ped.-Purmo har båta. — «) Anf.
fr. Vörå. Däremot Ped.-Purmo, Gkby-Nvet. (etc.?) vatn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
