- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
219

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

£ Nordligare hälften af Österbotten. 219

differentieringen tydligast skönjes (t. ex. de i Kveflaks och
Kronoby) visa stark tendens att låta de fullständiga formerna
intränga på de stympades gebit. Ett annat utmärkande drag
hos dialekterna inom detta område är, att de framför l, r,
n (m?) förkortat alla långa konsonanter — t. ex. ugftin o. d.
’ugglan’ (jf. fht. üwüa), dr&kn ’drunkna’ (isl. drukkna); häraf
följer att urspr, korta sådana, äfven om de tidigare varit
förlängda (jf. § 7,2) i det nuvarande språket städse hafva
sin ursprungliga kvantitet.

Af företeelser, som kunna sägas vara utbredda öfver § 14.
den nordligare hälften af Österbotten, hafva vi att
märka följande. Det enl. §§ 7,2, 15 af i uppkomna korta
e-ljudet har ända till trakten af Vasa fullständigt
sammanfallit med det korta ä-ljudet (= urspr, ä eller < a 1. e enl. §
1,2,6 1.43), t. ex. väti o. d. ’vettet’, liks. näti o. d. ’nätet’;
spänan ’spenen’, liks. tränun ’tranan’. Där ett i svagtonig
stafvelse stående urspr, e föregåtts af guttural konsonant
eller efterföljts af t har det ända från språkområdets nordgräns
till samma trakt varit underkastadt öfvergång till i *), t. ex.
bötjin o. d. ’boken’: s. Öbott. bötje[n]; landi ’landet’: s. Öbott.
lände; jf. dessutom § 24. I Ped.-Purmo är likväl
artikelvokalen i plur. af neutrala samt, fakultativt, i sing. af
feminina substantiv på guttural ä, till följd af invärkan från
substantiv med annat slutljud; och i Gkby-Nvet. bilda alla
starkt böjda substantiv sin best. sing.-form medelst den
gamla feminina slutartikeln (sål. efter urspr, guttural -i,
annars ä, jf. § 17), se § 18. — En svårförklarlig ombildning
har pret. ind. af de starka verben med y i presensstammen
undergått — åtm. t. o. m. Mustasaari — i ty att de här i

*) Också i Nyland och ö. Eg. Finl. — vilkorligt dessutom i v.
Eg. Finl. — har ögg. af e till i förorsakats af en föreg, guttural
kons.; se §§ 41, 43.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free