Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nordöstra delen af Pedersöre h:d.
229
trängt motsvarande obestämda former p& -ar, t. ex. armajn]
’armar’, fåra[n] ’fåror’ (fsv. forar)\ till följd af den nyss
omtalade ombildningen af an-stammarnas best. plur. kom detta
i fråga blott hos starkt böjda substantiv. —
Gamlakarleby-Nedervetilmålet har gått ännu längre: den best. pluralen har
här inom alla böjningsklasser trädt i stället för den
obestämda. Här möta oss således jämväl obest. pluraler på -una
och -rä (jf. §§ 1,26, 27,34; 1,49, 2,5, 17), t. ex. vikuna ’veckor’,
b8krä ’böcker’. Att vi ej också finna obestämda pluraler på
-ä 1. -i (jf. §§ 1,34, 14, 17; 1,27, 49, 2,io anm., 17) hos
neutrala substantiv samt sådana som ursprungligen ändades på
-ir i denna form, är blott en ytterligare konsekvens af
målets sträfvan att förenkla formsystemen. Substantiv af nämda
kategorier hafva nämligen — de senare för så vidt de ej
anslutit sig till konsonantstammarna och således sluta på -rä
i plur. — där genomgående (jf. § 1,33) antagit de mask.
a-och fem. o- stammarnas pluralbildning, med ändelsen -a, t. ex.
bina ’barn, -en’, läda ’leder, -erna’. I lädija ’leder, -erna’
(förek. jte läda) samt sBnija ’söner, -erna’ har den nya ändelsen
fogats till de äldre formerna på -i. En annan förenkling i
Gkby-Nvet.-målet består i* att — pron. pers. och dem. undantagna —
alla formella olikheter mellan genera aflägsnats. De
maskulina och neutrala substantiven hafva sålunda med afseende å
sin best. sing.-form (hvars ändelser hos de starka
masku-linerna samt neutrerna skulle genomgående varit i, enl. §§
1,57, 7,2V2, 14, 17) bragts till fullständig (jf. § 17)
öfverensstämmelse med femininerna (änd. hos starka subst efter urspr,
guttural -I, för öfrigt -ä, jf. §§ 14, 17)Ex.: kalvä ’kalfven’:
*) Växling mellan i och ä uti den mask. slutartikeln, alt efter
som denna föregäs af en palatal eller en annan kons., förefinnes äfven
i Eg. Finl. (utom Houtsk.) och Nyl.; uti den neutrala i östligaste Eg.
Finl. och Nyl.; se §§ 41, 43.
v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
