Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§§ 22-24 M. o. 8. Öbott., Sat. — M. o. 8. Öbott. — M. Öbott. 237
vila ’ville9, veta vttta ’visste’, kun[n]a ’kunde’. — Inom samma
dialektkomplex med undantag af Nykarleby-Jeppomålet har
den ändelselösa infinitivtyp, som uppkommit enl. § 1,49,
utträngt den andra, genom ändelsen a utmärkta, t. ex. stjär o. d.
’skära’ (: isl. sker a,), $käd o. d. ’skåda’ (: isl. skoða), liksom
bränn ’bränna’ o. likn.; jf. Nykby-Jeppo, Ped. h:d etc. stjära
o. d., skåda o. d.: bränn. Min hemulsman för
Hvittisbofjärds-målet uppger likväl formerna vara ’vara’, lusa ’lossa’, fara
’fara’. Fullt genomförd är utjämningen därför måhända blott i
Mellersta oeh södra Österbotten. Språket i § 23.
dessa landsdelar företer, i sin helhet taget, för öfrigt
ingenting annat anmärkningsvärdt, än att — fr. o. m. Nykarleby
och Jeppo — uddljudande d (urspr. 1. uppk. enl. § 12)
försvunnit framför j-ljud1), t. ex. jur ’djur’, jil ’gärda’. Att
detta skett på ljudlagsenlig väg och icke genom hsv.
invär-kan, vågar jag dock ej med bestämdhet påstå.
Vi komma nu till dialekterna i hvad vi kalla meller- § 24.
sta Österbotten. Fr. o. m. Jeppo och Munsala t. o. m.
Replot och norra Mustasaari har ö (= urspr, ö 1. < urspr o
enl. § 1,28) diftongerats till åu2), t. ex. bftuk ’bok’, stjiuru
’skata’ (fsv. skior), \iul ’jord’. Ungefär samma gränser hafva
två andra företeelser. Den ena är en öfvergång af hvarje
i svagtonig stafvelse stående urspr, e till i (jf. §§ 7,2721 I4)3)*
t ex. grävin ’grafven’, stjäpin ’skeppen’. Den andra rör
sådana verb af II sv. konj., som haft en presensstam på
-£j-eller -rj-, såväl dem, som enl. § 1,15 utvecklat denna
ljudförbindelse ur äldre j]-, -ry[j]-, som dem, hos hvilka
densamma är ursprunglig. Dessa verb hafva infört ett g-ljud
(betr. hvars beskaffenhet jf. § 1,16) som slutkonsonant i pre-
l) Likaså i Ålands h:d, delar af Eg. Finl., v. Nyl. och en del af
ö. Nyl., §§ 35, 43, 49. — «) Likaså i Sat., i s. Finl. österom Nagu samt
på Nargö, §§ 8,1, 34. — s) Så äfven i Ösjprov., § 9,8’/,.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
