Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
246 De östs veneka dialekterna.
•orna’, jf. Hvbofj., Mal. etc. obest. f. grimur: best. f. grimuna.
Anmärkningsvärd är den vidsträkta användning
sydösterbott-niskan gifvit det adjektivsuffix, hvars urspr, form är -ött-,
och som här representeras af -&t- (§ 1,29, 7, 3o). Detta har
nästan fullständigt undanträngt det i östsv. annars så ytterst
vanliga, på urspr, -uy- återgående suffixet’). Sålunda t. ex.
stBdåt ’stadig’: fsv. stáþugher; öfSíftt ’ofärdig’: fsv. ofærpugher.
— Också det bortfall af k i den urspr, förbindelsen $kw-i
som iakttagits i Malaks, Petalaks, Pörtom, Korsnäs och
Närpes, når måhända fram till Österbottens sydspets, ehuru
jag ej kunnat förskaffa mig visshet därom. Såsom exempel
på företeelsen, hvilken, som i § 27 blifvit antydt, möjligtvis
utgör blott en konsekvens af den därstädes behandlade
utvecklingen kw > w, må anföras sväldär o. d. ’skvaller’, sva£p
’skvalpa’. — I Petalaks, södra delen af Pörtom, Korsnäs och
Närpes (men icke i Malaks och norra Pörtom) möter en
öfvergång af I till X framför t — t. ex. bält ’bälte’, gaÅt ’gält’
— hvars sydgräns likaledes måhända sammanfaller med
Österbottens 2).
§31. Bland de egendomligheter, som tillkomma blott en del
af de sydösterbottniska målen, nämner jag först aflägsnandet
af ändelsen i obest. sing. af alla svagt böjda substantiv uti
Petalaks, Korsnäs och Närpes, hela eller en del af Lappfjärd
(icke Sideby!), samt Pörtom och Malaks, i hvilka två
sistnämda socknar likväl äfven sidoformer med ändelse äro i
bruk. Tvifvelsutan beror denna ändelseförlust, hvad de
kort-stafviga orden beträffar, på analogibildning efter de
långstaf-viga, där den enl. § 1,49 är ljudlagsenlig — en uniformering,
motsatt den i de öfriga finländska målen genomförda, jf. §
4,9. Sålunda t. ex. mSs ’mosse’ (: best. f. måsan o. likn. —
bakk ’backe’: best. f. bakkan o. likn.); led ’lada’ (: best f. lädun
1) Så äfven i Estland; se § 62. — *) Densamma återfinnes i n.
Öbott., i Ålands h:d, i Nagu och på Runo, se §§ 19, 38, 41, 67.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
