Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Satakunda.
249
som där det hade urspr, längd och icke af en biaksent
skyddats mot förkortning före ljudlagens genomförande *), t. ex.
stäini ’stenen’ (isl. ack. stánenri), stägge ’stängen’ (isl.
ston-gen), båuga ’bodarna’ (: s. Öbott. bödan). Där n kvarstår
i strid häremot — så i räkneorden 13—19, t. ex. agätun ’18’
— är främmande inflytande att antaga. — I åtskilliga
hänseenden intar denna trakts språk en ålderdomlig ståndpunkt
i jämförelse med såväl hsv. som de svenska dialekterna å
ömse sidor. Sålunda bibehålles urspr, u i svagtoniga
stafvelser genomgående som sådant2), t. ex. Tdu ’idog’ (jf. isl.
iðugliga), grytu ’grytan’ (fsv. ack. grytuna), sväiur ’svalor’
(fsv. swalur). Explosivorna k och g kvarstå framför
pala-tala vokaler och j-ljud, ej allenast (som i hsv.) i stafvelser
med svag aksent, utan ock i hufvudtoniga sådana3), t. ex.
känn ’känna’ (hsv. utt. tjänna), skiüt ’skjuta’ (: Kökar,
Närpes etc. stjut o. d.), gä£u ’gärde’ (utt. järde), bäuke ’boken’
(: Öbott., Ål. etc. bötjen o. d.), dyggju ’dynga’ (: Kökar etc.
dindjä o. d.). Vidare anträffa vi här konsonantförbindelsen
ps, som hsv. och de öfriga östsv. målen, en del undantagna
(§§ 6,4, 15), låtit öfvergå till fs4), t. ex. räpau ’räfsa’, tups
’tofs’. Efter tautosyllabisk konsonant (måhända med
undantag af k, g) har j-ljudet bevarat sin ursprungliga
half-vokaliska natur5) — t. ex. biärk ’björk’ (fsv. UærJc), siük
’sjuk’ (fsv. siuker), stiä£ ’stjäla’ (fsv. stiæla). Och framför
detta j-ljud har icke uddljudande I försvunnit6), t. ex. liüs
*) Om liknande n-bortfall i delar af Pedersöre och Korsholms
h:der, ö. Nyl. samt Ösjprov. se §§ 9,ie, 17, 26, 49. — 8) Så äfven i m.
och n. Öbott. (utom Gkby-Nvet.) samt på Nargö, §§ 10, 13, 51. —
3) Denna egendomlighet tillkommer ock målen i m. Eg. Finl., m. Nyl.
och Ösjprov., enl. § 6,3. — 4) Jf. § 6,4, not 2. — *) Halfvok. i efter tau-
tosyll. kons. förekommer dessutom i Ped. h:d, Vörå s:n, östligaste Nyl.,
Ösjprov., se §§ 9,21, 17, 19, 25, 49. — •) F. ö. kvarstår I blott i de
baltiska målen, § 9,23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
