Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
De östs veneka dialekterna.
§ 45. Något dialektdrag, utmärkande för hela västra
Ny-land, finnes, så vidt jag vet, icke. Af lokala
egendomligheter inom denna landsdel kan nämnas det bortfall af h i
uddljudet framför vokal — d. v. s. öfveralt där det ej
blifvit k enl. § 6,2 — som egt rum i Hangö och Täktom byar
af Bromarf samt i Karis, Snappertuna och den västligaste
delen af Ingå t. ex. äst ’häst’, Os ’hus’, Bnå ’höna’. På
samma orter uppgifves h tvärtom genomgående vara tillfogadt
framför urspr, uddljudande vokal. Emellertid torde bruket
af h därstädes vara långt ifrån regelbundet och dessutom
ej inskränkt till det fall, att uddljudet ursprungligen saknade
nämda konsonant. Där det tillagts, synes det därför fastmer
böra uppfattas som hypersvecism.
§ 46. Det mest karakteristiska draget hos målen i mellersta
Nyland, bevarandet af k, g framför palatala vokaler och
j-ljud, har redan i § 6,3 fått sin behandling. En annan
egenhet hos dessa mål är öfverträdandet af de allra flesta verb
af II sv. konj. till starka konj., hvad supinum beträffar2);
t. ex. ställi ’stält’, rBri ’rört’, räkki ’räckt’. I Helsinge (m.
fl. socknar?) bilda de t. o. m. sitt pret part. starkt (med
änd. -i, jf. § 1,65). — För Sjundeå och Väjby i Lojo är en
utveckling af å, ë, 8 till diftongerna uå, ie, yö utmärkande3),
t. ex. guål ’gård’, fyVda ’föda’, lietär ’lätt’ (isl. léttr). — I
Esbo- och Helsingemålen återfinna vi samma 2 pers. pron.
pers. et, med hvilket vi gjort bekantskap i Närpesmålet (§ 33),
ehuru det i Nyland har plural betydelse; betr. dess ursprung
jf. anf. st.
§ 47. Allmän inom dialekterna i östra Nyland, fr. o. m.
’) Samma företeelse har enl. uppgift förefunnits i ö. Eg. Finl.;
se § 42. — «) Återfinnes i vissa delar af Ål. och Eg. Finl., §§ 37, 41.
— *) Jf. § 31, not 1. Betr. samma diftongeringar i Petalaks,
östligaste Eg. Finl. och östligaste Nyl. se §§ 31, 42, 49.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
