- Project Runeberg -  Finländska bidrag till svensk språk- och folklifsforskning /
269

(1894) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SS 48, 49 Östra Nyland. 269

d-bortfallet inträdt jämväl i uddljudet och efter n (samt efter
kort vokal?)l), t. ex, jäst ’gäst’, rinjin ’ringen’.
Liljendals-och Lappträskmålen, liksom äfven Pyttismålet, bibehålla
däremot här d. — Österom Pärnå och Liljendal — i Lappträsk,
Strömfors och Pyttis — har den ändelselösa infinitivtypen,
enl. § 1,49 ljudlagsenlig i vissa fall, blifvit allenahärskande2);
säl. t. ex. städse kvett ’tvätta’, luv ’lofva’. — Pyttis- och
Ström-forsmålen öfverensstämma däri, att uddlj. gn- blifvit kn-3),
t. ex. knfd ’gnida’, knag ’gnaga’. Hvardera har ock i starka
preterita i st. f. urspr, ou (som i östsv. blifvit 8u, § 2,i)
genomgående infört dift. By, t. ex. brByt ’bröt’: isl. brout;
sSyp ’söp’: isl. sgup. Troligtvis har denna pret.-bildning
uppkommit hos de verb, hvilkas presensstam innehåller y
(till följd af § 4,i), på samma sätt som i Öbott. (§ 14),
och från dem öfverförts till de öfriga. — Att den ur g11. gj
utvecklade förbindelsen dj i uddljudet samt efter n förlorat
sitt d i Strömfors och bibehållit det i Pyttis, hafva vi ofvan
sett Målet i sistnämda socken erbjuder ännu några andra
anmärkningsvärda punkter. Hvarje å, ë, 8 har diftongerats
till u&, resp. ie och yB4), t. ex. buån ’barn’ (: östsv. vanl.
bån), sied ’säd’ (: ö. Nyl. vanl. sed), hyBt ’böta’.
Förbindelsen hi- innehåller fortfarande half vok al i sk t j-ljud5), t. ex.
hiul ’hjul’, hiär ’här’ (fsv. hiær). Och i vissa byar (åtm.
Västerby, Österkvarnby, Mogenpört) har slutljudande, af
svag-tonig vokal föregånget n bortfallit6), t. ex. tjälka ’kälken’,
sköji ’skogen’, stukka ’stockarna’ (: Strömf. etc. stukkan),

’) Uddlj. dj > j också i m. och s. Öbott., Ål., Houtsk., ö. Eg.
Finl. och v. Nyl., §§ 23, 35, 43. — •) Så äfven i m. och s. Öbott. (samt
Sat.?), § 22. — *) Liksom i Öbott., § 12. — 4) På enahanda sätt hafva
dessa Ijad behandlats i Petalaks (?), ö. Eg. Finl., Sjundeå och Yäjby
i Lojo, se §§ 31, 42, 46. — s) Så äfven i s. v. delen af Pedersöre h:d, Sat.
och Ösjprov., §§ 9,21, 19, 34. — •) Ett liknande n-bortfall förekommer

i Pedersöre och Korsholms h:der, Sat. samt Ösjprov., se §§ 9,ie, 17,26,34.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:48:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/finlandska/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free