Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 ™
Ormsö. — iVucfro.
289
rådande, t. ex. attr. o. pred. ruti, jf. Nuckö attr. p. 3 g.
ruti : pred. m. rutindur, f. rutiar, n. ruti. Dessutom
utmärker sig språket i det s. k. Västervack — den västligare delen
af Ormsö — genom en diftongering, som vokalerna ä e B
undergått framför l; i allmänhet angifves uttalet till iå
(stundom dock till eå, iö 1. iu). Ex.: tiåftniv ’täljknif, kiåflc
’kälke’, Ml ’till’ (: Östervack té?), mikl ’mjöl’, siäZ(siåJ?) ’själ’.
I JVuckömdlet är den ur wä framgångna fallande dif- § 66.
tongen (§ 64) ui *), t. ex. huiti ’hvässa’ (: fsv. hwætia), kuin
’kvarn’ (: fsv. lcwærn), kuild ’kväll’. Möjligtvis användes dock
i en del af området åi, liksom på Ormsö. Diftongerna ai
och au (ang. hvilkas uppkomst se § 64) hafva framför
ge-minator och konsonantförbindelser (incl. kons. -f- kons. i)
reducerats, den förra till ä med ett knappast hörbart
efter-slag af i (ä1); den senare till B, med ett liknande efterslag af
u (8»), t. ex. brä’dd ’bredde’ (: inf. brai), bflflt ’blekt’ (: mask.
bfeikur), nä’tt ’nötte’ (: isl. nøyüa)\ ä’kiar ’ök’ (pl.; jf. isl. gen.
øyMar); M8"tt ’blött’ (: mask. Mautur), 8Hskär ’öskar’ (: Ormsö
auskar). Eller lydde diftongerna, då reduktionen inträdde, äi
och 8u (jf. § 2,1)? Ej sällan har ai, au genom utjämning i
paradigmet blifvit återinsatt framför geminata eller
konsonantförbindelse. Efter j-ljud har ursprungligen långt eller (enl.
§ 1,28 a, b) framför rn, rð eller Id förlängdt ä (urspr. 1. uppk.
af a enl. § 1,2) öfvergått till ä2), t. ex. giäc{ ’gärde’, tian
’tjäna’, siätt ’sjätte’, iän ’järn’, stiän ’stjärna’, fiäct ’fjärde’,
tiäld ’täcke’ (: fsv. tiæld). Urspr, rn har i ställning efter ett
sådant ä förlorat sitt r redan före utvecklingen af
r-supra-dentaler (§ 1,22), t. ex. spiän ’spjärna’, stiän ’stjärna’, tian
’hjärna’, ’kärna’. Formen iän ’järn’ beror väl antingen på
hsv. inflytande (så säkerl. alternativformen stiän ’stjärna’)
») Estl.-sv. ordb. skrifver oftast wi. — *) Om ögg. af iä till ia i
Runömålet se § 67.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
