Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Med motor till seger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bröderna Wright voro själva inte anmälda till tävlingen,
men de voro representerade genom tre maskiner och tre
elever: Tissandier, Lefèbvre och de Lambert. Naturligtvis
var man som vanligt beredd att i fullt sportmässig anda
finna sig i, att »den bästa vinner», men för den allmänna
spänningen betydde det åtskilligt, att mot dessa tre stod
hela Frankrikes elit av flygare med idel inhemska maskiner.
Det fanns bara en enda främling på anmälningslistan —1
en relativt okänd representant för den nätt och jämt
existerande Aero Club of America: Glenn Curtiss, som
skulle flyga ett Herring-Curtiss-biblan med Curtissmotor.
Från början var väl inte optimismen alltför stor på fransk
sida. Wrightarna hade ju så nyligen givit mycket
intrycksfulla prov på faran att underskatta dem, och man visste
inte riktigt, hur mycket man hämtat in av deras försprång.
Curtiss var dessutom en oroande outsider. Man fruktade,
att han skulle komma med en överraskning lika stor, som
den Wilbur beredde. Men man skulle slåss om saken, och
när motorerna började smattra, och ett dussintal maskiner
med ett dån, som redan det var en sensation, rusade fram
och åter framför tribunerna mellan banans vändpunkter,
steg spänningen fantastiskt, ytterligare hetsad av
meddelanden om nya »världsrekord» nästan var timme under vissa
dagar.
Numera skulle det säkert inte gå att hålla publiken
fängslad av en flygtävling, som pågick i hela åtta dagar,
men i Champagne underhölls intresset ännu förvånande
väl. En stor del av den eleganta världens representanter
fann ju annat att sysselsätta sig med än att titta på
flygningarna, men en märkvärdigt stor del av publiken höll
faktiskt ut under de skäligen långtråkiga distansflygningarna.
På kvällarna efter flygningarna var det nästan
karnevalstämning. Reims var i ett oavbrutet festrus, och den franska
patriotismen uppeldades dag för dag alltmer genom nya
framgångar, som gåvo löften om ett stundande herravälde
i luften.
Det är sannerligen icke att undra på, om generalmajor
Linder räknar sitt senare på många olika sätt dokumenterade
intresse för flyget från dessa tävlingsdagar i Champagne.
De bildade inledningen till en ny epok och voro oförgätliga
för alla.
Redan själva upptakten var för den tiden verkligt
nerv-kittlande. Kort efter det startsignalen givits lågo tio
maskiner samtidigt i luften. Det var en syn, som aldrig förr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
