Svenskt flyg och dess män / 174 (1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tunga bombflottiljerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Överstelöjtnant A. Ljungdahl, chef för F 1, Kungl. Västmanlands flygflottilj.

Vårt bombflyg har också genom nya försvarsordningen
fått en relativt god styrka, även om vi icke kunna invagga
oss i några föreställningar om, att det i längden eller under
alla förutsättningar skall kunna vara avskräckande nog.

Västerås blev flygförläggningsort redan 1929, sedan
riksdagen 1925 fattat beslut om att F 1 och CVV skulle
förläggas till de kaserner och områden, som disponerats
av Västmanlands regemente i gamla Viksängsskogen och
på Hässlö marker intill Västerås, men det dröjde rätt
länge innan det märktes något nämnvärt av flygning på
den nya flygförläggningsorten. Dels gick uppsättandet av
den nya flottiljen långsamt, och dels var det en massa
arbeten, som måste utföras, innan den forna
infanteriförläggningen blev lämplig såsom flygförläggning.

Genom försvarsbesluten 1936 blev Västerås nästan med
ens vår livligaste flygstad med ständigt surr av
militärmaskiner i luften — jaktplan, lätta bombplan och tunga
bombplan. Västerås fick nämligen uppgiften att förbereda
uppsättandet av några bland de övriga flottiljerna.

Dåvarande flottiljchefen, överstelöjtnant L. E.
Tornberg kunde i oktober 1937 bege sig till Östersund med de
lätta bombplanen och personal, för att förvandla F 4 på
Frösön till en lätt bombflottilj, och ett år senare kunde
jaktplanen bege sig till F 8 vid Barkarby, varefter F 1
helt kunde ägna sig åt huvuduppgiften att fullt uppsätta och
utbilda den första tunga bombflottiljen. Tre nya hangarer
uppfördes i raskt tempo för de stora, utrymmeskrävande
planen, som alltifrån våren 1938 efter hand anlände från
Dessau, nya vägar anlades och kasernerna omdanades
försiktigt för flygflottiljens tjänst, samtidigt som onekligen
större trevnad vanns.

Kasernerna äro uppförda enligt de principer och i den stil,
som under 1900-talets första decennium ansågs motsvara
kraven på trevnad i kasern. De ligga vackert något
stenkast från Mälarstranden i en lummig grönska, som
åtminstone gör vissa bemödanden att camouflera
anläggningarna mot insyn från luften. Flygfältet ligger icke så
som vid övriga militära flygstationer omedelbart intill
förläggningen, men detta uppväges i icke ringa mån av att det
i huvudsak är ett bra fält med goda utrymmen för
bombflyget och av närheten till de stora Mälarvikarna, där
bombfällningsövningarna kunna bedrivas under ganska
gynnsamma förhållanden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>