Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tunga bombflottiljerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
det att bombmaskinens personal måste vara samtränad
just för de allvarligaste riskerna och de mest kritiska
svårighetssituationerna. Denna samövning kan under
fredsförhållanden icke drivas längre än till en viss riskgräns.
Det övriga måste bli teori, men så innött i samband med
praktiken, att de fyra männen ombord i alla situationer
handla som en tanke och en vilja under befälhavarens
ledning.
Förutsättningen för ett bombanfall med tungt bombflyg
är i regel att man känner målet — dess belägenhet, dess
utsträckning och de försvarsanstalter, som man måste
taga hänsyn till.
Om bombanfallet, sedan dess förutsättningar blivit
noggrant analyserade, skall företagas på dagen, så sker
anflygningen på så stor höjd som möjligt och helst ovan molnen.
I närheten av målet måste emellertid bombplanet eller
bombplanen gå ner på så låg höjd, som är nödvändig för
säker navigering och säker siktning — icke gärna en höjd
över 4 000 m, om det inte är fråga om ett mål av mycket
stor utsträckning, eller så lågt som den på platsen rådande
molnigheten kan tvinga till. Det gäller alltid för
bombflyget att komma målet så nära som möjligt, innan eventuella
jaktplan hinna upp i luften, och innan luftvärnsartilleriet
på marken hinner bemannas, rikta in sig och träda i funktion.
Så länge största faran utgöres av anfall från jaktflyg,
hålla bombförbanden samman i tät formering, för att
hindra jaktflyget att anfalla något enskilt bombplan, som
icke kan skyddas genom eld från de övriga. Denna täta
formering kan utan svårighet hållas vid flygning i god sikt
ovan molnen. Vid genomflygning av tjocka molnbankar
inträder kollisionsfaran, som tvingar till glesare formering.
När bombplanen göra den sista inflygningen mot målet
på lägre höjd — kanske under ljudlös glidflykt för att om
möjligt fördröja upptäckten från marken — hotar den största
faran i allmänhet från luftvärnsartilleriet. Jaktflygarna
måste nämligen dra sig tillbaka för att undgå att själva
bli träffade av luftvärnsartilleriets eld, eller de bli i varje
fall mindre närgångna. För att minska eldverkan från
marken och även undgå risken att själva bli bombade
uppifrån av jaktflygarnas lätta bomber sprida bombplanen sig i
glesare formering.
Målet är i allra flesta fall en plats, som de enskilda
bombplanens befälhavare ser för första gången, men han måste
ändå på ett sätt vara väl förtrogen med den. Kartbilden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
