Svenskt flyg och dess män / 178 (1940) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De tunga bombflottiljerna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skola fällas — serie eller en och en — och dirigerar
samtidigt bombplanets kurs genom order till föraren. Målet
hålles hela tiden fixerat i bombsiktets kikare och i rätta
ögonblicket fällas bomberna.

Bild inifrån av befälhavarens plats i tunga bombplanets främre torn.

I samma ögonblick ägnas hela uppmärksamheten åter
åt undanflygning, endera för ett förnyat anfall med
återstående del av bomblasten eller för återvändande till basen.
Befälhavaren bemannar främre kulsprutan för att hålla
undan eventuellt uppdykande jaktflygplan. Kulspruteskytten
i övre bakre kulsprutetornet och radiotelegrafisten-skytten
i det nedsänkbara nedre tornet ha under hela anfallet
hållit vakt vid sina kulsprutor och värnat bombplanet mot
anfall uppifrån och bakifrån, men under själva anfallet är
det sannolikt, att jaktflygarna hållit sig på avstånd, medan
luftvärnsartilleriet gjort sitt yttersta för att skjuta ned planet.

Detta moderna luftvärnsartilleri har nått en hög grad av
artilleriteknisk fulländning och har en mycket god
träffsäkerhet — när det skötes av verkligt vältränade skyttar.
Men bombflyget har att räkna till sin fördel, att långt ifrån
alla luftvärnsskyttar äro vältränade, och att långt ifrån
alla dessa under stridens hetta bevara den kallblodighet,
som är en av förutsättningarna för träffsäkerhet, samt att en
eller flera träffar icke med nödvändighet behöva betyda,
att bombplanet förhindras fullfölja sin uppgift eller
återvända till basen. De moderna bombflygplanen äro
förvånande oömma för sådana träffar, som icke skada absolut
vitala delar, och de senaste krigen ha givit talrika exempel
på, att bombplan med oskadd besättning återflugits till
basen med en motor satt ur funktion och med både vingar
och flygkropp genomborrade av kulsprutesalvor och
luftvärnsgranater. Bombplanen ha på intet sätt blivit någon
sorts flygande pansarskepp, men det har visat sig i
praktiken, att lättmetallplanen tåla åtskilligt, innan de tvingas
till marken, och att de inte alltid oskadliggöras av första
eller andra träffen.

För övrigt kunna de även på annat sätt gäcka
markförsvaret. Det nyss summariskt skildrade anfallssättet
erbjuder kanske de bästa möjligheterna för luftvärnet att
göra sig gällande — ett anfall i öppen formering. Men om
detta anfall under dagen insättes så, att bombflygarna till
exempel hela tiden ha solen i ryggen, finna
luftvärnsartilleristerna sin uppgift i oerhört hög grad försvårad. Likaså
minskas eldverkan från marken, om anfallet insättes
koncentriskt, så att bombplanen göra sin inflygning mot målet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>