Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De lätta bombflottiljerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från de gamla dragiga barackerna utan elektriskt ljus,
rinnande vatten och annat, som anses tillhöra även de
enklaste bekvämligheterna. Den intensifierade tjänsten har
snarare förhöjt än minskat den säregna stämningen över
Frösö läger. Man förnimmer starkt den nya tidens djupa
band med den gamla, och det är mer än en nykomling i
tjänsten, som betagen av utsikterna från Frösön viskat till
sig själv de gamla orden »detta är i sanning ett land värt
att försvara».
Den gamla sjöflygstationen nere vid Kungsgårds viken
har helt övergivits av F 4, men disponeras dels för
ambulansflyget och dels av gäster, som komma för
vinterflyg-övningar till Frösön. De få utnyttja den kvarstående
divisionshangaren, men förläggas uppe i »lägret».
A VEN DEN ANDRA lätta bombflottiljen har fått en
både vacker och på sitt sätt traditionsrik förläggning på
Karlsborg. Flygfältets plats är blott alltför välbekant för
alla äldre infanteriofficerare, som pliktenligt transpirerat
på Lusharpan. Det är den forna myren intill detta
ryktbara exercisfält, som dränerats, utfyllts och harvats till
ett L-format fält med huvudmåtten 1200X700 m.
Flygstarter och landningar ha emellertid förekommit på
detta fält långt innan det fick sina nuvarande hyggliga
mått. Malmenflygarna, som på grund av ökad bebyggelse
kring Roxen måste sluta med att använda denna sjö som
skjutfält under sina övningar, förlade sina skjutövningar
till Karlsborgs fredade skjutfält och ha rikliga erfarenheter
av, vad det ville säga att landa på den gamla ännu delvis
sanka myren. Detsamma gäller de flygare, som
tjänstgjorde såsom mål för Karlsborgs luftvärnsregementes
övningar med de modernaste luftvärnskanonerna. Några
riktiga hangarer funnos inte, utan de maskiner, som inte
fingo rum i tälten måste förvaras ute, tjudrade vid marken.
Så mycket mer storartad blev då den hangar, som man
satte igång att bygga efter 1936 års försvarsbeslut. Det
var ju meningen, att Kungl. Västgöta flygflottilj skulle bli
en tung bombflottilj, och för att rymma en division tunga
bombplan byggdes då Sveriges största flyghangar, 110 X 40 m.
Där få nu två lätta bombdivisioner god plats, fastän
anordningen inte är fullt idealisk och i överensstämmelse med
principen att var division skall ha sin hangar. Tredje
divisionen har dock fått en sådan.
Överstelöjtnant J. Stenbeck, chef för
F 6, Kungl. Västgöta flygflottilj
195
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
