Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det svenska trafikflyget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av den isolering, som betingats av vårt lands geografiska
läge. Flyget fullföljer här vad andra trafikmedel påbörjat.
Även vid krasst betraktelsesätt torde man kunna fastslå,
att de ekonomiska offer, som varit nödvändiga för det
svenska trafikflygets upprättande till dess nuvarande
standard, icke varit förgäves. Gagnet av de snabba
luftförbindelserna ha i olika former kommit hela folket till godo och
trafikflyget framstår därför i detta nu såsom en nationell
nyttighet, vilken väl rättfärdigar mottot; »Sveriges
flyg-linjer ■—- hela folkets flyglinjer.»
LIKSOM SJÖFARTEN behöver hamnar, prickade
farleder och fyrar för att kunna fullgöra sin
transportfunktion, så behöver också luftfarten sin markorganisation,
sina hamnar och stationer och sina fyrlysta leder. Denna
markorganisation har efter hand utbildats i anslutning till
trafikbehovet, huvudsakligen genom statliga och kommunala
insatser.
Redan 1919 års lufttrafikkommitté framhöll, att staten
borde bidraga till de för luftfarten erforderliga
anläggningarna och därigenom också skaffa sig ett inflytande över
lufttrafikens utveckling. Detta motsvarade inställningen i
alla de länder, där luftfarten vid denna tid höll på att
organiseras, och under den gångna utvecklingsperioden ha
alla viktigare flygstationer i Europa anlagts endera
såsom helt offentliga anläggningar eller med stora statliga
eller kommunala bidrag. Det finns i Amerika och i
Västeuropa ■— särskilt i England —- ett relativt stort antal
bolagsägda eller privata flygfält med tillhörande
anläggningar, men den reguljära flygtrafiken stöder sig nästan
uteslutande på av det allmänna anlagda och förvaltade
flygstationer och flygleder.
De första »flygstationerna» här i landet, liksom
annorstädes, utgjordes av militära övningsfält •—■ Ljungbyhed,
Gärdet, Kviberg, Malmen •— eller lugna havsvikar.
Under flygturnéernas och rundflygningarnas första tid fingo
betesfält och åkrar ofta tjäna som flygfält. Det första
kommunala flygfältet anlades vid Landskrona.
De först rekognoscerade flyglederna karakteriserades
kanske i främsta rummet av den täta förekomsten av
»nödlandningsfält», men för övrigt räknade 1919 års
lufttrafikkommitté med ett omedelbart behov av tre huvudstationer
— »Stockholms huvudstation för lånt- och sjöflygplan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
