Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga Svenska Aeroklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skap, teknik och andra kulturuppgifter, hans outtröttliga
arbetskraft och hans glada sinnelag knöt oss samman med ett
vänskapsband, som först döden upplöste. År 1893 började
åter vårt gemensamma arbete, när Andrée den i5 juli
gjorde sin första färd med ballongen Svea i meteorologiskt
syfte. Från många håll betraktade man till en början Andrée
med hån och misstroende, ty svenska folket har, enligt vad
jag förnummit, ingen större högaktning för varken
meteoro-loger eller luftskeppare. Verkliga stordåd av
luftseglar-konst voro emellertid hans färder den 19 okt. 1893 från
Stockholm till Brunskär i sydvästra Finlands skärgård och
den 29 nov. 1894 från Göteborg till Gotland. Under en
ballongfärd 14 juli 1894 från Göteborg till Vara gjorde
Andrée lyckade försök att med hjälp av segel och släplinor
styra ballongen ur vindriktningen och uppnådde en avvikelse
av trettio grader. Få av hans vänner visste, att dessa
ballongfärder utgjorde en förberedelse för en
polarexpedition. Planen för denna framlade han för
vetenskapsakademien den i3 februari 1895 och två dagar senare inför
Sällskapet för anthropologi och geografi. Andrées föredrag var
ett verkligt mästerstycke av övertalningskonst.
Om meningsskiljaktigheterna som föranledde hans
avståndstagande från expeditionen yttrade sig Ekholm nu för
första gången fullt oförbehållsamt. Det var, sade han,
framförallt tre punkter i Andrées program, som krävde en
noggrann prövning. Den första gällde ballongens täthet. En
förberedande undersökning visade, att materialet i höljet
var så tätt, att ballongen skulle kunna hålla sig svävande i
två år, om ingen annan gasförlust än genom materialet
förekom. Därför beslöt Andrée minska ballongens volym från
6 000 kbm till 4 5oo kbm, varemot både Strindberg och jag
uttryckte våra betänkligheter. Det visade sig också vid
ballongens avvägning på Spetsbergen sommaren 1896, att
gasförlusten var mycket större än beräknat — 5o kbm på
24 timmar. — Andrée ökade, som bekant, senare ballongens
volym med 3oo kbm till följd av denna erfarenhet och
försökte åstadkomma bättre ventiltätning.
Den andra punkten, som måste prövas, var släplinans
friktion mot barmark, mot is och mot vatten. Vid dessa
prov, som utfördes dels i Stockholm och dels på
Spetsbergen, visade det sig, att kokosfiberlinans friktion var tre
gånger större än Andrée beräknat.
Den tredje punkten, hur styranordningen med segel och
släplinor skulle fungera, blev beklagligtvis aldrig prövad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
