Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga Svenska Aeroklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid utgången av 1914 hade Sverige tjugo med
aviatör-diplom försedda flygare. Efter de tio första, som nämnts i
annat sammanhang och som kunna räknas bland de första
hundratalen internationellt erkända flygare i hela världen,
hade följande diplomerats:
C. E. Silow, E. Björnberg, Å. Rudberg, C. G.
Krok-stedt, O. Lindén och U. von Segebaden under 1913. A.
Hygerth, F. A. Björklund, E. Bergquist, O. Germundson,
F. Winbladh och F. G. N. Netzler under 1914. Antalet mer
än fördubblades 1915 genom tillkomsten av 23 nya
militärflygare: H. G. von Blixen Finecke, S. Malmqvist, N.
Kindberg, G. de la Gardie, E. Haquinius, B. K. A. Mannström,
G. V. Nordensvan, I. B. Sandström, E. Nordquist, R. J. von
Mentzer, A. G. Holmer, B. Lundquist, C. Florman, A. W.
Bergman, P. O. Herrström, S. A. O. Beckman, N. J.
Norrman, P. Å. Birger, E. H. Egnell, A. Sandberg, A.
Cronhielm, B. de Maré och D. E. L. Högberg. Under 1916
diplo-merades ytterligare 33 fältflygare och 1917 tillkommo åter
3i så att hundratalet överskridits. Detta hade fördubblats
1921, tredubblades 1925 och fyrdubblades 1929. Halva
tusentalet nåddes 1930.
Trots att allt civilflyg låg nere, om man bortser från de i
samband med flygplanstillverkningen nödvändiga
provflygningarna, så ökade intresset för flyget raskt och oavlåtligt
under de första krigsåren. Dels hade svenska folkets
försvarsvilja på ett våldsamt sätt blivit väckt genom
världskriget, och dels utgjorde flygets insatser under detta krig den
kraftigaste stimulans för ökat flygintresse. Men detta
inriktades inte enbart på flygets militära uppgifter utan
förutsåg också en blomstrande utveckling för fredlig lufttrafik, så
snart kriget var till ända.
Aeronautiska sällskapet upptog förberedandet av denna
utveckling såsom en ny verksamhetsgren, och sällskapet
deltog bland annat i utarbetandet av förslag till förordning för
lufttrafik, som inlämnades till chefen för civildepartementet
12 december 1917. En mycket livlig upplysningsverksamhet
bedrevs och fick slutligen sin höjdpunkt i ett av sällskapet
anordnat stort upplysningsmöte i november, varvid olika
talare belyste lufttrafikens utvecklingsmöjligheter ur olika
synpunkter. Vidare deltog sällskapet i undersökningarna
rörande lämpliga lufttrafikleder inom landet och
rekognosceringarna av flygplatser och hjälplandningsplatser och tog
dessutom initiativ till nordisk samverkan för lufttrafikens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
