Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kungliga Svenska Aeroklubben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
något mer begränsad omfattning. Vid ett sammanträde
mellan intresserade den 19 juni 1918 tillsattes en kommitté
under ordförandeskp av kommendören Hans Ericson och i
denna ingingo dessutom E. Lundquist, Karl Amundson, Ivar
Kreuger och J. O. Roos av Hjelmsäter. Såsom sekreterare
fungerade även här kapten Lenn Jacobson. Den avgav sitt
förtroliga betänkande till konsortiets ordförande,
bankdirektör K. A. Wallenberg den 6 september samma år, och däri
lägger man märke till en sats, som ganska väl klargör hela
situationen: »I de krigförande länderna arbeta flera företag,
i samband med flygfabriker, på etablerande av lufttrafikleder,
och hava de även gjort undersökningar härom i Sverige. Det
är emellertid ej endast flygplanfabriker, som planera
lufttrafik, utan de mäktiga krafter, som finansiera tillverkningen
av motorballonger, hava även sina blickar fästade på
möjligheterna av regelbunden trafik med användning av dessa
farkoster.» Både den privata kommittén 1918 och den officiella
lufttrafikkommittén 1919 räknade alternativt med
flygplans-eller motorballongtrafik. Den första utredningen resulterade
i det kapitalstarka Svenska Lufttrafikaktiebolaget 1919.
M an kan säga om dessa första lufttrafikutredningar, att de
visserligen icke förutsågo mer än en del av svårigheterna för
lufttrafikens bedrivande, men att de med avseende på
saklighet, grundlighet och sansat verklighetssinne dock stodo på
ett högre plan än andra ungefär samtidigt företagna
utredningar i utlandet, som i flera fall läto optimismen ta
överhand över det sunda omdömet. Detta svarade också mot
hela andan i det svenska aeronautiska sällskapet, som alltid
förenade entusiasmen för flyget och dess utveckling med klart
realitetssinne.
Samtidigt med att fredsutvecklingen började förberedas
ökades anslutningen till sällskapet betydligt, och
statsmakterna visade större förståelse för att ekonomiskt stöd
erfordrades för sällskapets verksamhet. En 1916 ingiven
ansökan om att få anordna ett varulotteri för att av
behållningen understödja utbildningen av flygare blev beviljad, och
lotteriet kunde komma till stånd följande år. Ett i detalj
utarbetat förslag till upprättandet av en frivillig flygkår
ingavs till Kungl. Maj:t 1917, och året därpå gjordes en ny
hemställan om statsanslag till sällskapets verksamhet,
varvid framhölls att sällskapet utövade utredande och
upplysande verksamhet för förberedelser till lufttrafik, gav
understöd till flygarutbildning, fullföljde nordiskt samarbete,
samlade bibliotek och utgav skrifter. Denna hemställan vann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
