Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyget och forskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Under sådana förhållanden var det inte lätt att få ut
något vettigt sammanhang ur observationsrapporterna, allra
helst som observationsförhållandena kunde variera högst
väsentligt. En del observatörer avläste sin termometer
utomhus, medan andra funno det bekvämare att avläsa den
inne i sitt rum!
Här gjorde Mannheimsällskapet en fullständigt
epokgörande insats genom att införa enhetlig
instrumentutrustning och mera likartade avläsningsmetoder vid alla de
meteorologiska stationer, som det trädde i samarbete med.
En del stationer erhöllo sina instrument kostnadsfritt från
sällskapet, och en grund lades för ett fruktbärande
internationellt samarbete.
Sverige hade redan vid mitten av 1700-talet tre
meteorologiska stationer •— i Stockholm, Uppsala och Lund —•
som genom att stockholmsstationen trädde i direkt samarbete
med Mannheimsällskapet fingo internationell anslutning
och började arbeta något mera systematiskt. Samtidigt
utgick en kunglig befallning till matematiklektorerna vid
landets samtliga läroverk att utföra meteorologiska
observationer enligt en viss plan.
Resultatet av denna befallning kom väl icke att
motsvara avsikten, men vid gymnasierna i Västerås, Strängnäs,
Härnösand, Växiö och Göteborg påbörjades
observationsserier, som kommo att bli av visst värde.
Först 1859 påbörjades, på Vetenskapsakademiens
initiativ, upprättandet av ett hela landet omfattande nät av
meteorologiska stationer, och 1873 inrättades Statens
meteorologiska centralanstalt, som omedelbart trädde i
mycket intimt samarbete med motsvarande institutioner i
Kristiania och Köpenhamn samt senare med Die deutsche
Seewarte i Hamburg och andra utländska stationer. Fastän
Sverige icke kan betecknas som något föregångsland på
den meteorologiska forskningens område, så kunna vi dock
uppvisa några av de längsta obrutna observationsserierna
i hela världen, och enskilda svenska forskare ha gjort
mycket betydelsefulla insatser, speciellt på klimatologiens
område. Så kan man särskilt nämna Hildebrand
Hildebrandsson, Nils Ekholm, H. E. Hamberg, J. W. Sandström och
Axel Wallén.
Bland de praktiska resultaten av den internationellt
organiserade observationsverksamheten och det intensiva
forskningsarbetet kan man nu peka på den väderlekstjänst,
som blivit av så oerhört stor betydelse för all flygning och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
