Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flyget och forskningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flygvapnet medverkat till flygkartläggning av en stor del
av landet. Numera har emellertid Rikets allmänna
kartverk helt övertagit denna verksamhet och förfogar för
ändamålet över eget flygplan, en Focke-Wulf Weihe FW
48. Chef för den fotogrammetriska byrån är dr ing. Percy
Tham.
Tekniska Högskolan har sedan slutet av 1920-talet haft
ett mindre, flygfotogrammetriskt laboratorium under
ledning av professorn i geodesi Erik Fagerholm, där
undervisning meddelats, och där de första
försöksundersökningarna på detta område under 1929^—3 o utfördes av
dåvarande assistenten, civilingenjör Frits Danielsson.
Sedan flygkartläggningens och flygfotogrammetriens stora
praktiska värde övertygande ådagalagts, har chefen för
Rikets allmänna kartverk, överdirektör Vilhelm Hernlund
energiskt arbetat för metodens användande i första hand
vid framställandet av den nya ekonomiska rikskartan.
Metoden kommer att medföra en betydande tidsbesparing
både vid upprättande av rikskartan och vid kartläggning
av smärre områden, och kostnaderna bli i allmänhet lägre
än för den hittills använda kartläggningsmetoden. I
samband med att flygfotogrammetrien kommer till större
praktisk användning i landet, kommer även ämnet att beredas
en bättre ställning i undervisningen vid Tekniska
Högskolan, och det redan befintliga laboratoriet torde komma
att utvidgas betydligt.
Vad flyget betytt för den geografiska forskningen är väl
känt genom många livfulla berättelser om upptäcktsfärder
över både tropiska urskogar och polernas isvidder. En
svensk man, S. A. Andrée var den förste, som satte
handling bakom tanken att nå till nordpolen genom luften,
Finn Malmgren blev den svensk, som fick vara med om
tankens förverkligande •—1 och han vilar nu någonstans
bland polarhavets isar.
Det finns i denna stund rätt många flygande svenskar i
olika delar av världen, men ytterst få, vilkas verksamhet
kan sättas under rubriken »flyget och forskningen». Dr
Alvar Högbom, den vittbereste geologen, som letat malm i
snart sagt alla jordens hörn, har begagnat sig av flyget,
om ej direkt för malmletning, så i varje fall för geologisk
orientering över södra Alaska, och man kan möjligen
nämna, att bland andra etnologen dr Gustaf Bolinder
begagnat sig av flyg för att bättre utnyttja tiden under en
etnografisk afrikaexpedition, men eljest ha de svenska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
