Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Friluftsliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
nåde hålla sig gömda, till dess Tekel hunnit återvända
till dem med ett rendjursspann ifrån Zachiwersk.
I låglandets mitt brusade en väldig ström och
bergskedjor innefattade från alla sidor skogen. Här var man
tryggad mot alla förföljare, i synnerhet som en större
ryt-tartrupp svårligen kunde intränga här.
Endast med mycket tålamod och stor möda lyckades
det för deras förenade krafter att föra kibitkan till ett
säkert gömställe. Alla spår efter ingången dit utplånades
sorgfälligt, några timmars rast hölls och därpå anträddes
marschen åter, till dess de hunnit till själva hjärtat av
Buru-kanskogen. Flyktingarna lastade alla sina tillhörigheter på
hästryggarna och på sina egna skuldror, ty vagnen kunde
de icke mera föra ur stället. Den måste de låta bliva
stående, till dess återresan skulle försiggå.
I skogens mitt flöt en smal biflod till den större
strömmen; vid stranden påträffade de en liten öppen plats
bakom en ogenomtränglig tall dunge; här beslöto våra vänner
att söka skydd.
Sedan nästan tjugofyra timmar tillbaka hade de
varken ätit eller sovit; det var först känslan av en jämförelsevis
tryggad ställning, som kom dem att tänka därpå.
Under det männen uppslogo tältet och denna gång
dre-vo tältpålarna djupt ned i marken och under det de
för-stäi’kte tältväggarna medelst trädstammar och stora stenar,
lagade Emma och Otto i ordning en måltid.
Jakuten avhögg med sin yxa en mängd smala, smidiga
trädstammar, därpå började han att med dem omfläta hela
tältets yttre och tätade springorna med smärre kvistar och
torrt löv. På detta sätt erhöllo de en stadig, varm bostad,
som fullkomligt var i stånd att trotsa den bistra
väderleken.
Herr Bochner ordnade därinne sina fällar och hudar,
utsökande de bästa för Emmas räkning. Huru ljuft skulle
det ej smaka, att få vila ut denna natt efter den långa,
mödosamma färden!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
