- Project Runeberg -  Flykten ur Sibirien : en deporterad familjs öden och äventyr /
129

(1909) [MARC] Author: Sophie Wörishöffer Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Strid med vargar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

129

Nu befann han sig i ett sådant låge, att han nödgades
underhandla med flyktingarna. Det fanns intet medel att
undgå detta.

I dag önskade han, att hans huvud blivit krossat av
det nedstörtande klippblocket!

Jakuten stod emellertid där med öppen mun. Var var
skogen? Han igenkände alla de andra, men ändock
började han tro på en synvilla. — Var var skogen?

Herman gav honom en kort förklaring, därpå lät han
den ny engagerade jakuten föreställas för sig. Angående
polismästaren sade han honom blott, att herr Jermak hade
för avsikt att företaga en resa. Därpå lastades
flyktingarnas packning i den med munförråd rikligt försedda ena
slädan och resan kunde fortsättas.

Tekel hade medfört två filttält, särdeles praktiska pjäser,
som under dagen med lätthet kunde sammanläggas till
sitt-kuddar, vidare några flaskor gott gammalt vin och en
riklig mängd ammunition, en spritlampa, som kunde
sönder-skruvas, en metallflaska full av sprit och en påse
torkade frukter.

Den andre jakuten var en helt ung man med
godmodigt utseende. Han hette Khort och bar, liksom Tekel,
infödingarnas grå pälskappa och läderfärgade benkläder,
därtill en hög, spetsig mössa och pälsstövlar, som gingo honom
upp över knäna.

Vad narterna beträffar, så voro de långa, smala
sibiriska slädar, vari förutom kusken på sin höjd två eller
tre personer fingo rum. Den, som styr ett sådant åkdon,
måste för den ojämna vägens skull i varje ögonblick hålla
sig beredd att hoppa ur, därför sitter han även ingalunda
bekvämt. >

Tre rendjur drogo ett sådant åkdon, sprungo utan att
vila sig sex timmar i sträck och åtnöjde sig det oaktat
med högst ringa foder. Utan dessa härdiga och förnöjsamma
djur skulle invånarna i polarregionerna stå sig slätt. Och,
som vi veta, tjänar dem renen icke blott till dragare utan

Flykten ur Sibirien. 9

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flykten/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free