- Project Runeberg -  Flykten ur Sibirien : en deporterad familjs öden och äventyr /
142

(1909) [MARC] Author: Sophie Wörishöffer Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. I Ostrogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

142

sina förmän en duktig skrapa, kanske förolämpade han utan
allt skäl högtstående personer.

Vid denna hotelse från Bochners sida upphörde
polismästaren att äta. Den gamla oron bemäktigade sig honom
åter med all makt, han lade ifrån sig kniv och gaffel.

Befälhavaren bugade sig. — Som ni befaller, — sade
han, — jag skall strax hämta hit skrivmaterialier.

— Gör det, min herre, men glöm icke trots det onödiga
avsändandet av edra kurirer att genast träffa anstalter för
vår fortsatta resa. En riklig belöning från min sida skall
icke utebliva.

Befälhavaren tycktes fatta ett plötsligt beslut. Vid
ordet belöning hade han växlat färg, hans ögon lyste och ett
leende lägrade sig ofrivilligt kring hans läppar.

— Tackar så mycket, — stammade han, — tackar så
mycket!

Och därpå putsade han ljuset så oskickligt, att det
slocknade. Han behövde några sekunder för att få herravälde
över sina anletsdrag igen.

— Det betyder ett oväntat besök, — sade Bochner. —
Har folktron rätt, så kommer det ännu denna kväll.

Polismästaren suckade. — Bestickning! — tänkte han.

- Ve dig, Lawrenti Kantier, om jag ertappar dig med att
taga mutor!

Ljuset hade knappt hunnit tändas, då dörren
öppnades och ett magert, skyggt ansikte tittade in i rummit.
Pälskragen var högt uppdragen, listiga ögon blickade åt
alla sidor och en liten torr gubbe smög sig långsamt in.

- En judisk schackrare, — tänkte Herman.

- Har ni någonting att sälja?–-frågade han i
förhoppning att kunna göra befälhavaren en eller annan
present för hans gästfrihet. — Jag behöver mycket, som fattas
på en resa.

Juden bugade sig nästan ned till jorden.

- Om nådig herrn vill därute taga i betraktande en
fattig mans ringa ägodelar, så var så god!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flykten/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free