- Project Runeberg -  Flykten ur Sibirien : en deporterad familjs öden och äventyr /
144

(1909) [MARC] Author: Sophie Wörishöffer Translator: Oscar Hjalmar Guldbrand - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. I Ostrogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

144

Juden småskrattade och gnuggade förnöjd händerna. —
Nådig herrn har hemligheter, — viskade han.

— Nå — än sedan?

— Det har jag också.

— Du får förklara dig tydligare.

— Jag ämnar så göra. — Det är guldsand, som jag har
att sälja. Billigt och fint, präktigt rött guld!

— Stulet naturligtvis!

— Ingens egendom. Abrahams och Jakobs Gud bevare
mig, det är visst ej stulet. Men någon har lagt handen
på det och sagt: »det är mitt!» Samla måste andra göra
och vinsten skall tillhöra honom. Är det rätt? Den store,
mäktige tsaren vill leva, men den fattige juden också. Han
arbetar och vaskar guldet ur Amu-Darjas sand — här är det!

Och juden framtog ur innersta fållarna i sin smutsiga
kaftan en läderpung. — Här, — viskade han, — väg det,
herre! Tjuguåtta uns, nästan alls icke blandat med silver
och ännu mindre med koppar.

Herman tog pungen i hand. — Och detta guld vill du
sälja, jude? Men dyrt, naturligtvis?

— Billigt! Mycket billigt! — Guldkorn mot myntat guld,
mot rubelsedlar gärna för mig! Det är endast ett byte.

Herman log. Hans råttskaffenshet uppreste sig mot
denna handel, i vilken han med fullt medvetande skaffade sig
stulet guld, men han besegrade i betraktande av sitt och
sina syskons låge mycket hastigt denna känsla.

— Säg, jude — viskade han — huru mycket är
enligt din åsikt guldsanden värd?

— Mera än sexhundra rubel. Men ni skall få den för
hundrafemtio.

Herman räckte genast tillbaka pungen åt juden. — Jag
är icke rik nog att kunna köpa ditt guld — sade han —
ehuru jag gärna skulle ha skänkt det åt min värd. Farväl
alltså!

Han ämnade gå sin väg, men schackraren höll honom
kvar. — Hav icke så bråttom — sade han — vad ämnade
ni då bjuda, herre?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:22:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/flykten/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free