Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Tvenne tsarens tjänare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
— För övrigt — tillade wienaren — är ert värda
sällskap oss så angenämt, att vi ogärna vilja umbära det.
— Tack! — utbrast polismästaren ursinnig. — Jag
måste lyda, det vet jag nog. Men, mine herrar, kom ihåg,
att från och med i dag äro vi kvitt! Jag har betalat igen,
vad jag var er skyldig!
— Betalat igen! — upprepade Bochner. — Hade ni
icke varit levande begraven utan oss?
— Och följaktligen — tillade han efter en paus
leende — tillhör ni oss ännu fullkomligt, bäste herr Jermak!
Polismästaren vände bort ansiktet, raseriet sjöd så
inom honom, att han fruktade bliva utsatt för ett
slaganfall.
Några minuter därefter glävste hundarna och klingade
bjällrorna. De båda slädarna styrde pilsnabbt ut i den
virvlande snön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
