Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. I hövdingens tält
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
236
Hundarna övergingo från skällande till tjutande, fru
Koberjabin gömde sitt barn, därpå kastade hon sig jämte
den andra hustrun på knä för dansläraren och tycktes vilja
bedja: förskona oss!
De båda hedniska kvinnorna trodde, att den mäktige
guden Fornasul vredgades på dem, och darrade vid
tanken på, att han skulle bestraffa dem, emedan den vita
flickan blivit behandlad som slavinna hos dem.
— Vad vilja kvinnorna? — frågade Bochner jakuterna.
— De bedja om nåd.
— Då skola de övertala hövdingen att giva efter.
Tekel översatte detta och genast hängde sig de båda
hustrurna fast vid kamakajen och begärde enträget, att han
skulle utlämna den vita flickan. De gräto och skreko,
Bochner spelade på som en ursinnig — det var en komplett
dårhusscen.
Kanske började hövdingen nu själv känna inflytandet
av trolldomens makt, kanske fruktade han att visa sig svag
gent emot kvinnorna — alltnog, han lämnade skyndsamt
tältet och drog de tre andra krigarna med sig.
En plötslig tystnad följde på larmet. Bochner kunde
åter draga andan.
Dessa av tsjuktsjerna så mycket fruktade schamaner
äro stammens vansinniga, för vilka man så länge berättat
om onda, demoniska makter, till dess de tro sig kroppsligen
se dessa och äro övertygade om, att kunna framkalla dem
med trolltrumman. Bochner spelade alltså vid detta
tillfälle alls icke någon avundsvärd roll — han gällde för
svagsint.
— Skulle vi ha vunnit seger? — viskade Herman.
Innan något svar hann följa, inträdde en inföding i
tältet. Han ville se schamanen och som sändebud från
hövdingen underrätta sig om, vilka fordringar de vita hade.
— Annava är kristen, — tillade han, — liksom de vite.
Herman nickade.
— Då skall Annava säga hövdingen, — att vi en tid
mot betalning vilja begagna hans tält. Vi skola icke för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
