- Project Runeberg -  Förbannelsens Hus eller Skurken i Skinnarviksbergen /
21

(1877) [MARC] Author: Lars Johan Govenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Till sjös

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så tungt i själen denna qväll. Förr hade himlen synts
dem så fager och blå, de sågo visserligen inga moln,
men de fruktade dem. Isynnerhet kände sig Ellen
mera olycklig denna dag, än hon gjort på länge. Det
är ju alltid så med qvinnan, att hon i den högsta
fröjd också bär inom sig aningar om den högsta smärta.
Och i sanning! de hade skäl att frukta, dessa begge
älskande.

»Onkel, hjelp mig du att beveka Ellen!»

»Hvartill då?»

»Att redan nu bli min hustru, att bli min egen
lilla trofasta Ellen; det är som jag inte skulle ha
henne säkert förr, än hon bär mitt namn och sitter i
mitt hem.»

»Kära Edgar», sade Ellen, »äro vi icke lika
lyckliga här. Ännu kunna vi ju vänta någon tid. Ser
du, jag är ännu för mycket uppskakad, för mycket
sorgsen, att med lugn kunna träda in i ett så vigtigt
kall som en husmoders. Derför låtom oss dröja, ännu
någon tid.»

Klockan slog tio.

»Ja, kära barn», sade onkeln, »får jag säga så
gillar jag Edgars plan. Äfven jag känner mig orolig,
jag vet ej hvarför, men det blir bättre då du är hans
hustru, helt och hållet hans, då kan han skydda dig
bättre än jag kan det, jag som endast är en gammal
gubbe som snart lutar ner mot grafven. Ellen, gör
du som han vill.»

»Ja, Ellen», sade Edgar, »blif min hustru, nu
snart, genast, i dag bättre än i morgon, i morgon
bättre är i öfvermorgon. Tro mig min egen älskling,
äfven jag är lycklig i det nuvarande, äfven jag
finner det helt naturligt, att du önskar ännu en tid
återhemta dig; men ser du, Ellen min, i mitt hem,
hvad säger jag, i vårt hem skall du nog känna dig.
Hem, hvad det ordet ändå har en underbar klang,
isynnerhet nu då du följer mig dit . . . då blir du

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:10:38 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forbannhus/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free