- Project Runeberg -  Tal om djur-kännedomens historia för Linnés tid /
3

(1797) [MARC] Author: Gustaf von Paykull
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djur-kännedomens historia för Linnés tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

3

Efter Chriftna lärans inkomft, och då
gemen-ikapen med det öfriga Europa började fträckas
utom härnader och vihingsfärder, hade man väl
rätt at hos våra förfäder vänta någon ftörre
up-iysning, äfven i naturens betragtande, halft blotta
kännedomen af de lärda fpråken, ehuru in/kränkt
den ock var, likväl åtminftone händelfevis
kunnat föranleda til någon kännedom af Grekelands
och Roms Auditorer i Natur-läran: men det var
mera enligt med Romer/ka hofvets ftatskonft denna
tiden at förmörka, än uplyfa männilkoförftåndet.
Det fcholaftilka grälet fom hela medeltiden
up-fylte Europa, var icke farligt för Pàfveväldet,
ty få länge vid alla lärofäten endaft tviftades om
ord, abfira&a begrepp och finheter fom
omöje-ligen kunde fattas, vandes ej fnillet at taga en
flygt, der det borde ledas af annat än
förutfattade fördomar 5 men en vettenlkap der alt
borde ftödjas på rön och förfök, der alla
phæ-nomener borde förklaras, men endaft förklaras
efter erfarenhetens fäkra utflag, en fådan
vettenlkap var vådelig för det andeliga kyrkoväldet,
och kunde lätt vänja for/karen at fråi naturens
betragtande kafta fina ögon på tidehvarfvets
meningar och tankefätt, famt ranfaka dem efter
lika grunder. Natural-hiftorien gynnades derföre
ej allenaft aldeles intet, utan Påfven Honorms IT[
i fit bref af år 1219 ci) til famtelige Sven/ka
Bifkoparne, förbjöd äfven uttryckeligen
Munkarne vid ftraff af bannlysning at lara fig Fifican,
och är det högft troligt at de fom lydiga barri
ftällt fig den helige Fadrens vilja til fullkomlig
efterrättelfe.

A 2 S.ven-

«) Brefvet firin«s i Örnhjelms Bullarium t. r, p. 173.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:42:39 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forlinne/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free