Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djur-kännedomens historia för Linnés tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den, hvilket man väl kan tro, ty utom några
utrop öfver Pelicanens ömhet för fina ungar,
innehåller ej hela Oration annat än den utfökta
galenskapen at Orator, på ej mindre än fju blad,
låtit hvart ord börjas på P, utan at för öfrigt
veta hvarken hval han fade, eller om han ens
ärnade fäga något.
Vil man åter hos ofs förföka at fylla brifteri
j hiftorien om denna tidens zoologie med ftrödda
anmärkningar, fom händelfevis i andra lärda
arbeten influtit, få äro näftan inga flera at tilgå
än några vid Upfala och Abo utgifne
Academi-fke differtationer, och deffa lemn^ ofs ej
fördelaktiga begrepp om våra förfäders djur-kännedom.
Bland de alfta fom däraf kommit til ofs äro
Chesnecoplieri, och hade man, kan hända, rätt at
deri vänta några zoologifka kun/kaper, efter han
i Upfala varit Phyfiologiæ Profetior, men dit
hörande ämnen vidröras fällan, och då det
händer, fker det ofta på et fätt fom är fämre än
okunnigheten. Således förekommer i en
differ-tation de Occultis qualitatibus af år iö2f, at en
lefvande fpindel inbunden i en nöt, och buren
på halfen, botar qvartan; at när en vifs liten
filk fäller fig faft vid ftyret, förmår han hålla
qvar et ftort ikepp, faftän det ftormar, och mera
fàdant. Frank, fom var famtida med Chesnecophems,
och den förfta Anatomie Profeffor i Upfala, höll
fig väl i fina differtationer någon gång innom
fin krets, men fträckte ock ibland Tin
upmärk-famhet til de befynnerligafle ämnen, jag har
redan nämnt at han tvänne gånger ventilerat den
frågan, om männiikor kunna förvandlas til olkä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
