Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - (Elisabet), Elise, Älsa, Lisa - Ella - Elof - Emma - Erik, Erker, Järker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 36 -
Särk-Lisa. Barn, som springer i blotta lintyget.
Kalmar (Nordl.).
Tigge-Lisa. Om den, som ifrigt tigger om en sak.
»Du är då en riktig tiggelisa» (vanligen blott till en
liten flicka). Blek., Skå. (förf.; mindre vanligt, blott
bland de bildade). Jfr de Meklenburgska
gaumel-lisch, jaumellisch, treufellisch, som beteckna den,
som beder eller tigger på ett påträngande sätt. Se
Wossidlo i Korr. 9: 87.
Tramse-Lisa. »Tramsa», om kvinnsperson, som tramsar
d. v. s. pratar »smörja». Blek. (Hm, Törng.), Skå. (förf.;
bland bildade). Jfr Hamse-, Slamse-Lisa.
Tras-Lisa. Ydre o. Linköp., Ögl. (Ny). »Tras(e)-Lisa.»
Vgl. (La).
Tumme-Lisa. Liten kvinna (femininum till Tummeliten).
»Jag fruktar .. att min mor altför gärna skall önska
taga möda och omsorger från dina skuldror, barn . .
hon skall tycka att du är en riktig ’Tummelisa’; jag
ser redan huru hon lägger sin stora . . hand på ditt
kära hufvud och ler öfver att just hon fått en så
barnsligt liten dotter.» Forsman, Vid aftonlampan 3:
186 (1894; finl.). Jfr A. Palm, Borta och hemma
34 (1894; finl.). Kändt från Vgl. (La). Väl efter
Andersens bekanta sagofigur.
Ella.
Såsom senare led i ssgn:
Pip-Ella. Lipsill. Rydqvist, Svenska språkets lagar 5:
227 (1874). Säges där vara bildadt i nyare tider och
förekomma i städernas hvardagstal. Numera föråldradt;
åtminstone okändt för mina sagesmän.
Elof.
Fågeln Lestris crepidata, vanlig labb. Boh. Carlson
360 (1894), Kolthofif-Jägerskiöld 288 (1898).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
