Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Erik, Erker, Järker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 41 —
2) Namn på lek, som går till på det sättet, att
alla de lekande bilda ring utom en, som går rundt rin- \
gen och håller en dagg, hvarmed han slår den, som ser
sig om. Se A. Norman i Ungdomens bok i: 17 (1883).
3) Namn på den, som går omkring med daggen
i nyss omnämnda lek. Se nyss cit. arb.
Erik ingår möjligen i det till uttydning och
etymologi omtvistade Eriksgata; åtminstone associeras det
numera med detta. Se om detta ord Kjellén, Om
Eriksgatan 25 f. (1889), Stjernas anf. arb. 24 samt
Wadstein i (Svensk) Historisk Tidskrift 19: 117 ff. (1899).
Eriksgata nyttjas ej sällan bildligt, se Dahlstierna,
Kunga Skald CCVII (1697), Kullberg, Syskonbarnen
151 (1846), C. W. A. Strandberg, S. vitt. 1: 304 (1872).
Erker.
Ingår i ssgrna
Gamle-Erker. Se under Gamle-Erik.
Horn-Erker. Djäfvulen. Arbogatr. Bergström, Arboga
krönika 1: 100 (1892).
Sågblads-Erker. Djäfvulen. Arbogatr. Bergström,
Arboga krönika 1: 100 (1892).
Järker.
Utan att föregås af »gamle» (jfr under Gamle Erik)
skall Järker i Sorunda i Sdml. begagnas som
djäfvuls-namn. Se Rietz 183.
Såsom typiskt bondenamn någon gång. Så hos
Hammarberg, Den Beständiga Herdinnan 54 (1741), hos.
Bellman 4: 328 (1787). Äfven hos Snoilsky:
»Den tysta kraft, hvars möda landet stärker,
Du vörda skall, och under skrofligt skal
Den gamla svenskhet, som finns qvar hos Jerker.»
Sonnetter 42 (1871; rimord).
Såsom senare led i ssgn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
