Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Johannes, Johan, Joga(r), Jan, Janne, Jon, John, Jöns, Jösse, Jusse, Jutte, Jödde, Juck, Jens, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 77 —
sischen Wörterbuchs 2: 821 (1770) Slenderjaan
nyttjades för att beteckna »einen müssigen Menschen, der
auf seine Sachen, sonderlich auf seine Kleidung nicht
achtet.» — Jfr att i Meklenburgsdialekten slenderthrin,
slenderlisch (se Wossidlo i Korr. 9: 84) båda
beteckna personer, som gå på ett soligt, dröjande sätt.
Det nysvenska släntrian (i äldre tid någon gång
stafvadt »slänterjan», se Sahlstedt, Critiska samlingar
342 (1759), eller »slendrian», se Thorild 2:93 (1784))
betyder, liksom sin tyska förebild Schlendrian eller
Schlentrian1 (lågtyskans Slenderjaan), »häfdvunnet,
mekaniskt sätt att gå till väga».
Enl. Wackernagel 141 är det tyska ordet första
gången uppvisadt i formen »Schlenttrianus», som dock
enl. samme författare är en yngre omdaning af
»Seklen-ter-Jan-». Detta har först betecknat en person med
långsam, släpande gång; sedan personifierande
brukats om ett långsamt, släpigt och sömnigt gående på
gamla vägar. I äldre tysk litteratur är det mycket
vanligt, att abstrakta begrepp betecknas med personnamn.
Se Wackernagel 97 följ. Jfr särskildt, att enligt Versuch
■eines bremisch-niedersächsischen Wörterbuchs 1: 268
(1767) Dullerjaan i lågtyskan betecknat 1) »tolle Laune,
Anfall von Wut, oder Zorn», 2) »ein toller, thörigter
Mensch». Jfr äfven betydelseutvecklingen af tyskans
Hans Schenk och Schmalhans (se motsv. sv. ord).
Stobba-Jan. Dummerjöns. S. Möre. Linder 160 (1867).
Af Stobbe — dum och tölpig person. Jfr Dummer-Jan.
Ström-Jan. Cinclus cinclus, strömstare.
Kolthoff-Jägerskiöld 13 (1898).
Yr-Jan. Yr och uppsluppen person. M. Boh. (Ldkt).
— Jfr det neutrala yrrjan, »öfverdådig sälle». Nyl.
Vendell, Östsvenska monografier 79 (1890;. Kändt
af Sv. Landsmålsför. i Hfs.2)
’) »Nur vereinzelt frtlher auf Personen bezogen.» Paul.
2) Se Wackernagel 140 ff. om tyskans bildningar på -Jan, ian.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
