- Project Runeberg -  Förnamn och familjenamn med sekundär användning i nysvenskan : onomatologiska bidrag /
108

(1903) [MARC] Author: Theodor Hjelmqvist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Johannes, Johan, Joga(r), Jan, Janne, Jon, John, Jöns, Jösse, Jusse, Jutte, Jödde, Juck, Jens, Hans

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— io8 —

till hexan. Dessa sagans personer afbildas ej sällan på
leksaksbordet.

Vidare märkas ordspråken:

»Det är inte sagdt att den alltid är dum, som
heter Hans.» Den svenska ordspråksboken 26 (1865).
Jfr t. »Hans heissen», heta den dumme, se Wackernagel
133, Wander 2: 355.

»Hade alla barn sitt rätta namn, så hette
mången inte Hans.» Den svenska ordspråksboken 41 (1865).
Åsyftas Hans — den dummes namn?

Hans ingår som första led i följande ssgr och
sammanställningar:

Hans i källaren. Barnet i moderlifvet. »Det lilla,
som du kallar Hans uti källaren, ville Gud hjälpa väl
här till världen och låta det få dop och kristendom
först och främst och sedan allt i Jesu namn vidare.»
A. Forbus i bref till sin hustru (1640) hos Elof
Teg-ner, Svenska bilder 89. — Kändt för ej så länge
sedan bland folket i Uppsalatr. (Enl. en något
osäker uppgift hos Gr).

Uttrycket är en öfversättning af det tyska
Häus-chen im Keller (se Grimm IV. 2: 462, Wackernagel
132 f., Sanders 1: 692, Albrecht 37).1) Äfven
Hän-sel im Keller (se Stoett 214) förekommer.

Den tyska frasen Hänschen im Keller påträffas i
följande svenska språkprof: »Ar mig ock af hjärtat kärt,
att Hänschen im Keller är en gång i ljuset framkommen,
hvars skål min k. Forbus och jag så ofta hafva på
vägen druckit.» M. G. de la Gardie (c. 1640) hos
Elof Tegner, Svenska bilder 94.

Då man vid svenska gillen drack den lille oföddes
välgångsskål, kunde det hända, att man i stället för

’) I Tyskland lär ha funnits ett slags bägare, i hvars nedre
del bilden af ett litet barn var anbragt och som användes, då man
drack den oföddes skål. Se Jahn i Herrigs Arcliiv 24: 438 f., Wac
kernagel 138.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fornamn/0142.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free