Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Lars (Las), Lasse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 159 —
konjakstoddar för lassar.» Dens. († 1868), Taflor och
berättelser (4 uppl.) 2: 240. »Min bästa bror Knarén,
laga dig en ny ’lasse’ för vår resa!» A. Krook, Herr
Tutings lustresa till stormötet på Axvalla 3 (1858). »Mitt
gryn, blanda mig en liten lasse.» Därs. 15. — Äfven i
följande exempel torde Lasse troligen ha betydelsen
toddy (ej »sup»): »Ätta skilling för en ’liten lasse’.»
Positivhalaren (2 uppl.) 69 (1843). »Taga sig en liten
lasse.» Hedberg, Hur tiden förändrar 28 (1856). »Ta . .
en ’lasse’ på Operakällarn.» Strindberg, Röda rummet
337 (i879). •— Med ordlekande anspelning på betydelsen
betjänt. »Lika stor eller lika liten skilnad, som det är
emellan herrn och drängen, är det mellan tutingen och
lassen, — Herrn, det är tutingen, men drängen det är
— lilla lassen!» Martinsson, Den sällsynte ynglingen
8 (1858).
Som visas af de anförda litteraturexemplen, möter
oss den ifrågavarande betydelsen hufvudsakligen i den
allittererande förbindelsen »liten (lilla) lasse(n)».
Ännu i dag förekommer Lasse — liten sup eller toddy
i Uppl. o. Sthm (Gr); i Norrköping brukas
det—»halftod-dy» (Hellq.), i Blek. = (liten) toddy (K. Nilsson, Ord
och talesätt från Sydöstra Blekings strandbygd och
skärgård 77 (1900; »en liten lasse»)). I Lau, Gotl.
betecknar L^assä toddy (J. Kn). Jfr: »Ett slags toddy, som
af bönderne [på Gotland] kallades ’Lasse’.» Sverige.
Fosterländska bilder 190 (1877—78).
I Lund var Lasse på 1860-talet namn på
»half-toddy», man talade till och med om en Ägg-Lasse =
äggtoddy. Nu torde betydelsen afgjordt vara föråldrad.
Jfr Klara, Olle och vid sistnämnda namn anförda
främmande motsvarigheter.
4) Svinet, grisen. J. Wettergrund, Småbitar 11
(1858). Nke (Rietz 394; Norl.), Vgl. (La), Smål. (A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
