Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förnamn - Petter, Peder, Pär, Pjär, Pelle, Pirre, Pekka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 247 —
bildningen liar ju goda analogier. Det är å andra
sidan mycket möjligt, att man i det redan befintliga
spelnamnet lagt in en syftning pä den svartmuskige (?)
röfvaren. Jfr Dum(me)-Petter 3, Dum(me)-Pelle 2,
Skam-Pelle 2, Svart(a)-Pelle.
2) Klöfverknekt i spelet Svarte-Petter.
»Klöfver-knekt är svarte Petter, och den som på sistone har
honom på handen, har tappat.» Svensk spelbok 240
(1847). — Vemm. (S. Bg.).
3) Sotig och smutsig person. Grafva, Rrunskog
i Värml. (Sam., Dalb.), Vgl. (Belfr.), Smäl. (förf.), S.
Hal. (K. Pet.; »mycket vanligt»), Malmö (Som.), N.
Åsbo (Pmf), Harj. (N. An), Svedala (Pmf), Nyl.
(Sv. Landsmålsför. i Hfs).
Denna betydelse hänger naturligtvis samman med
det vid kortspelet Svarte-Petter vanliga bruket, att den
tappande far som »dekoration» ett par sotmustascher
eller dylikt. Se den målande skildringen hos Lie,
Dyre Rein (2 uppl.) s. 106 (1896), som äfven har
tilllämplighet pä svenska förhållanden: »Ungdommen
pla-cerede sig om det store Spisebord, og snart gik
Svartepcren lystig. Mandfolkene sad med Barter og
Ansigterne sirede med alskens sorte Streger, paaførte
med brændt Kork, medens Damerne kun fik
und-gjelde med Antydninger og lette Skjonhedspletter.»
Strax efteråt säges den i spelet icke deltagande Dyre
Rein, svarthårig och svartmuskig, vara »Svarteper
selv».
Äfven vid det tyska kortspelet »der sehwarze
Peter» brukas samma nedsotande af den som förlorat
(se H. Schrader, Der Bilderschmuck der deutschen
Sprache (2 uppl.) 456).
4) Kaffekitteln. Hal. Bondeson, I Glimminge och
Kröplinge 79 (1889). »Den oumbärlige tröstaren
’svarte-petter’.» Våra bygder i ord och bild 1: 35
(1897). — M. Boh. (Ldkt), Vgl. (Belfr.), S. Hal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
